I vår kan svenska niondeklassare för första gånger söka till särskilda så kallade spetsutbildningar på gymnasiet.

Elitklasserna, som de redan kallas i folkmun, vänder sig till de gymnasieelever som har matematik, naturvetenskap eller humaniora som specialintresse.

De elever som går en spetsutbildning kommer också att ha möjligheten att läsa universitets- eller högskolekurser redan på gymnasiet.

– För eleverna innebär det möjligheten att få jobba med sitt intresseområde i sin egen takt, säger Charlotte Wieslander, undervisningsråd på Skolverket, till SvD.se.

Bredden på spetsutbildningsprogrammen hos de tio skolorna är stor, med allt från ett särskilt ”fysikprogram” i Lund till samhällsprogrammet ”Individ och samhällskultur” i Mölndal.

Samtliga program är riksrekryterande och har betyg som första urvalsprocess, till det kommer också särskilda antagningsprov som skolan själv utformar.

Idén till elitklasserna föddes i det nordiska ministerrådet som en lösning på problemet med bristande intresse och kunskaper i matematik och naturvetenskap.

– Det är politiska intentioner bakom det här, vi behöver få fram fler elever som vill läsa just matematik och naturvetenskap på universitet och högskola, säger Charlotte Wieslander.

Sedan höstterminen 2008 finns en elitklass i matematik på Norra Reals gymnasium i Stockholm. För att få starta utbildningen begärde skolan redan i våras dispens från regeringen som sa ja till en klass för särskilt högpresterande elever.

– Vi måste göra oss kvitt den socialdemokratiska jantelagen i skolpolitiken. Även duktiga elever har rätt att utvecklas i sitt eget tempo. De ska inte behöva sitta och rulla tummarna för att vänta in sina kamrater, sa utbildningsminister Jan Björklund (fp) till SvD då.

Intresset från svenska skolor att få testa på att driva en spetsutbildning hösten 2009 har varit stort. I december hade 101 skolor lämnat förslag på utbildningsprogram.

Tillsammans med Högskoleverket har Skolverket valt ut de tio som till hösten får möjlighet att testa verksamheten och resultatet från försöksperioden kommer bland annat att ligga till grund för den nya gymnasiereformen.

– Det har varit en snabb och mycket krävande process att hitta de tio bästa, några har verkligen stått. Problemet har varit begränsningarna, men också sprida dem geografiskt och ämnesmässigt, säger Charlotte Wieslander.