För tre år sedan riktade Högskoleverket skarp kritik mot lärarutbildningarna. Sedan dess har flera lärosäten skärpt sig och höjt kraven på studenterna, konstaterar myndigheten i en ny utvärdering.

– Den svenska lärarutbildningen är på god väg framåt, säger Högskoleverkets chef Anders Flodström.

Trots förbättringarna är det 10 av 26 lärarutbildningar som inte klarar kvalitetskraven.

På flera orter är andelen forskarutbildade lärare ”oacceptabelt låg”, under 30 procent. Dessutom är utbildningen i matematik bristfällig, enligt Högskoleverket. Vid antagningen har flera lärosäten valt det lägsta möjliga förkunskapskravet, godkänt betyg i matematik A från gymnasiet.

– Det motsvarar en repetition av matematiken från grundskolan och är inte högskolemässigt, säger Eskil Franck, ordförande i Högskoleverkets bedömargrupp.

De kritiserade högskolorna har nu ett år på sig att rätta till bristerna, annars riskerar de att förlora rätten att examinera lärare.

Högskoleminister Lars Leijonborg (fp) är inte förvånad över kritiken.

– Men det är naturligtvis en orimligt hög andel av utbildningarna som får examensrätten ifrågasatt, säger han.

Lars Leijonborg har tillsatt en utredning som i september ska komma med förslag på en ny lärarutbildning.

– Ett av mina främsta mål som minister är att förbättra lärar­utbildningen, säger han.

Södertörns högskola, med mellan 700 och 800 lärarstudenter, tillhör de lärosäten som kritiseras hårdast. Ett av skälen är att få lärare huvudsakligen jobbar på lärarutbildningen, vilket enligt Högskoleverket hotar utbildningens kontinuitet.

160 lärare är verksamma på lärarprogrammet, men deras insatser motsvarar bara tolv heltidstjänster.

– Det är extremt, säger Anders Flodström.

Peter Strandbrink, dekan på lärar­utbildningen vid Södertörns högskola, förklarar det stora antalet lärare med att ”det var en olycklig mättermin”. Samtidigt försvarar han modellen med att använda lärare från olika delar av högskolan.

– Poängen med det är att utbildningen blir genuint tvär­vetenskaplig. Men vi behöver se över vår organisation, säger Peter Strandbrink.

Studenten Mariya Dik tycker inte att det är något stort problem att lärarna inte främst ägnar sig åt lärarutbildningen.

– Det viktigaste är att de kan själva ämnet, säger hon.

Nada Wanli, som också går tredje terminen på lärarutbildningen på Södertörn, har en annan åsikt:

– Det är ju bra om lärarna som undervisar oss kan ge konkreta exempel på hur barn beter sig.

Deras kurskompis Andreas Björkman tycker att utbildningen i stort sett är bra, men anser att kraven är för låga på studenterna.

– Lärarutbildningen är för slapp, det är mycket som bara är utfyllnad. Det är som att gå på gymnasiet, säger han.