I genomsnitt har 6,9 procent av Sveriges befolkning betalningsanmärkningar. Statistik som SvD redovisade för igår visar att en halv miljon svenskar numera har skulder de aldrig blir av med.
Skuldsättningen har länge bekymrat utredarna på Konsumentverket.
– Skuldsättning är inte bara en personlig tragedi utan ett stort samhällsproblem, säger Margareta Lindberg som arbetar med privatekonomiska frågor.
På uppdrag av Konsumentverket har nu nationalekonomen Ingvar Karlssons utrett hur mycket skuldsatta människor faktiskt kostar samhället och kommit fram till summan åtta miljoner kronor per person.
Räkneexemplet med kostnaden åtta miljoner bygger på ett så kallat värsta fall-scenario, där allt som tänkas kan går snett för en person. Robert, 34 år, är en fiktiv person som utgör grunden för uträkningen. En skilsmässa är början på en lång utförsbacke där Robert tar en massa lån, drabbas av psykisk ohälsa och blir sjukskriven. Något som inte alls är ovanligt för många människor.
I exemplet Robert blir den nedåtgående spiralen så svår att han inte kan fungera normalt under 20 år. Knappt hälften av kostnaderna kommer från direkta utgifter för samhället i form av sjukpenning, a-kassa, besök på vårdcentraler, hos öppenvårdspsykiatri samt läkemedel. Resten består av så kallade produktionsförluster dit bland annat inkomstbortfall räknas.
Försäkringskassan och kommunen där Robert bor är de instanser som får betala ut mest pengar till Robert. Utredaren Ingvar Karlsson skriver att ”det ser alltså inte ut som om samhällets insatser kan kallas för effektiv resursanvändning”.
Konsumentverket och Kronofogdemyndigheten har under tre år besökt de kommuner med flest skuldtyngda invånare. Hittills har myndigheterna hunnit besöka ett 60-tal kommuner för lära ut de faktiska samhällskostnaderna för skuldsatta personer.
– Många, både politiker och tjänstemän, känner inte till i vilken omfattning människor är skuldsatta och det blir många stora ögon. Våra besök har i flera fall lett till utökad skuldrådgivning, kanske från en halvtidstjänst till en heltidstjänst när kommunen sett hur mycket de kan spara på det i längden, säger Margareta Lindberg.
Det som skulle kunna få exemp-let Robert snabbare på fötter och hjälpa honom att inte gå ner sig helt är, enligt Konsumentverkets utredning, just effektiv och tidig hjälp. De samhällsinstanser som är stora vinnare på kort sikt är Försäkringskassan och landstinget.
– Generellt märker vi att skuldsatta personer tar hjälp för sent. Det är nog så att många skäms. De tar hjälp först när de har hamnat hos Kronofogden, då de blir ”evighetsgäldenärer”. De blir aldrig av med sin skuld, säger Margareta Lindberg och fortsätter:
– Är du överskuldsatt är det många saker som blir mycket dyrare. Om du bor i en dyr lägenhet får du ingen billigare eftersom du har betalningsanmärkningar.
Enligt konsumentminister Birgitta Ohlsson (FP) pågår ett arbete inom regeringskansliet med en strategi mot överskuldsättning. Så sent som förra året ändrades skuldsaneringslagen så att sanering kan beviljas tidigare.
Ministern tror också att bättre utbildning i ekonomi redan i skolan är ett sätt för människor att inte fastna i en skuldfälla. Birgitta Ohlsson vill dock inte svara direkt på SvD:s frågor utan svarar i mejl.
”Utvecklingen i samhället går mot ett större ansvar för den enskilde individen i privatekonomiska frågor. Tydligare skrivningar om undervisning i privatekonomi finns i de nya kurs- och ämnesplanerna i skolan”, skriver Birgitta Ohlsson.
