Alkoholkonsumtionen har ökat med 30 procent de senaste tio åren och med den de alkoholrelaterade sjukdomarna. Därför har Folkhälsoinstitutet sedan några år ett regeringsuppdrag att i Riskbruksprojektet försöka motverka utvecklingen genom att tidigt upptäcka dem som är i riskzonen. Riskbruk är steget före missbruk och beroende.

Fokus ligger nu på företagshälsovården som visat sig vara ett effektivt sätt att nå personer som ännu inte uppfattat sin alkoholkonsumtion som problematik.

–Det är förvånansvärt få, bara sju-åtta procent, som inte vill delta i alkoholundersökningen när den erbjuds i samband med företagens allmänna hälso- och livsstilsundersökningar, säger Ulric Hermansson, medicine doktor och socionom, som forskat kring modellen och idag deltar i en Stockholmskonferens om projektet.

Mellan tre och fem procent av arbetskraften beräknas vara missbrukare av alkohol. Därutöver finns i genomsnitt cirka 15 procent som räknas till riskbrukarna.

Ulric Hermanssons tidigare studie av 1000 personer bland SAS markpersonal visade att cirka 20 procent var i riskzonen. Enligt en ännu opublicerad studie av 1000 personer hos Saab i Linköping hade 15 procent av personalen ett riskbruk.

Modellen som används är enkel: Tio frågor om alkoholvanor, ursprungligen framtagna av WHO, världshälsoorganisationen. Dessutom ett blodprov som mäter halten av enzymet CDT, som är förhöjt vid hög alkoholkonsumtion.

Nästan varannan riskbrukare hade ändrat sina alkoholvanor vid uppföljningen ett år efter ursprungstestet, enligt Hermanssons tidigare SAS-studie. Och det spelade ingen nämnvärd roll om riskbrukarna sedan bara hade fått en snabb återkoppling, en mer avancerad rådgivning i fyra steg ­eller om ingenting erbjudits efter testet.

–Det finns även internationella studier som visar att redan att ställa frågorna har effekt genom att det får människor att börja ­reflektera över sina vanor, säger Ulric Hermansson.

För ett företag skulle det vara lönsamt redan om två personer av hundra kom bort från ett riskbruk. Arbetsmiljöingenjör Björn Fredriksson, Linköping, har gjort en kalkyl där han bland annat utgått från att den som dricker för mycket alkohol har fler sjuk­dagar, kanske försover sig och har en dagen-efter-effekt som påverkar effektivitet och produktivitet.

I hans exempel blir vinsten drygt 90000 kronor för ett företag som screenar 100 personer och får två att ändra beteende.

Men Folkhälsoinstitutet, liksom Ulric Hermansson, betonar främst de mänskliga vinsterna. Blodtrycksförhöjning, hudsjukdomar, sömnstörningar eller fördjupad depression är några inledande problem som för mycket alkohol kan leda till.

–Flera studier har visat att råd till den med riskfyllda alkohol­vanor ska ges med lite pekpinnar och stora öron. Det är viktigt att inte konfrontera personen utan försöka öka självreflektionen och lyssna vad just den personen önskar och behöver, betonar Ulric Hermansson.