Den senaste veckan har Leif GW Persson, professor i kriminologi, vid flera tillfällen redogjort för sin hypotes om att gärningsmannen kan vara polis eller militär. Utspelet har väckt starka känslor hos Olof Palmes son Mårten Palme, som menar att Persson letar efter någon som ”med hans sätt att tänka” har starka motiv för mordet.

Men Perssons polisspår är inte det enda i raden av teorier som bubblat upp ett kvarts sekel efter dådet. I kvällens avsnitt av TV3:s ”Efterlyst” presenterar Tommy Lindström, före detta chef för rikskriminalpolisen, ytterligare två scenarion.

– Ett av uppslagen är en ensam vapeninnehavare som inte blivit kontrollerad eftersom han vägrat lämna in vapnet för provskjutning, berättar Tommy Lindström.

Mannen, som är död sedan ett par år tillbaka, var en gång ett hett spår i Palmeutredningen. Men när polisen ville provskjuta hans Magnumrevolver i slutet på 80-talet ignorerade han kallelsen. När utredarna fick tag på mannen fem år senare hävdade han att han sålt revolvern.

– Han påstod att han hade sålt vapnet på konstiga grunder, säger Tommy Lindström, som menar att mannen föll in i profilen.

– Han var en enstöring, hade inget missbruk eller psykiska besvär, hatade Palme och var innehavare av ett vapen.

Det andra spåret är en man från Örebro som köpte ett misstänkt vapen efter mordet.

– Frågan är vem som hade det före och varför det inte blivit provskjutet, säger Tommy Lindström, som passar på att rikta kritik mot Leif GW Perssons senaste uttalanden.

– Det går inte att dra slutsatser av material om man inte sitter på hela luntan. Man kan inte som Leif gör dra slutsatser utifrån en sannolikhetsprofil, säger han.

Dessutom påpekar han att det kan vara vanskligt att begränsa prototypen av gärningsmannen.

– Man måste ha ett brett och öppet perspektiv, där allt som kommer in måste ställas mot det nät av kunskaper man redan har. Har man material tycker jag därför att man ska gå med det till polisen, och inte hålla inne på det som en del gör.

Han håller däremot med Leif GW Persson om att det är osannolikt att Christer Petterson skulle ha legat bakom mordet på den dåvarande statsministern.

– Jag tror att Leif har rätt i att Christer var för irrationell för att stå och vänta i två timmar, och jag delar även hans uppfattning att mördaren måste ha varit en vapenkunnig person, och det stämmer inte med Christer Petterson.

Slutligen är det så kallade ”Sydafrikaspåret” fortfarande intressant, anser Tommy Lindström.

– Bland annat har tre olika underrättelserapporter i Sydafrika, varav den sista från oktober -85, pekat ut Palme som deras samhälles fiende nummer ett. Det kan vara ljug men är tillräckligt mycket material för att det ska tas på allvar, konstaterar han.

Nedan följer ett urval av de teorier kring Palmes mördare som presenterats genom åren.

33-åringen

Under mordkvällen rörde sig mannen i kvarteren runt Sveavägen/Tunnelgatan. Enligt några vittnen betedde han sig underligt. Han utpekades som att ha högerextrema åsikter. Åklagaren beslutade att begära honom häktad, men han släpptes före förhandlingen. Misstankarna mot honom kvarstod dock. Han flyttade senare till USA där han mördades i ett svartsjukedrama i början av 1990-talet.

PKK

Dåvarande länspolismästaren i Stockholm Hans Holmér utsåg sig själv till spaningsledare. Han drev tesen att den kurdiska gerillaorganisationen PKK, också klassad som terroristorganisation, låg bakom mordet. Motivet skulle bland annat ha varit att Sverige övervakat PKK-medlemmar bosatta här efter en rad attentat på svensk mark. I januari 1987 greps 20 kurder. De släpptes senare.

PKK-spåret resulterade också i att Holmérs gode vän socialdemokraten, journalisten och bokförlagsdirektören Ebbe Carlsson började bedriva privatspaning utifrån teorin. Spaningen bedrevs bland annat med hjälp av ett rekommendationsbrev från dåvarande justitieministern Anna-Greta Leijon. När den så kallade Ebbe Carlsson-affären avslöjades tvingades hon avgå.

Christer Petterson

Missbrukaren och tidigare dråpdömde Christer Petterson hördes för första gången 1986, men blev inte huvudspår i utredningen förrän 1988. I en konfrontation pekas han ut av Lisbeth Palme, och döms i januari 1989 till livstids fängelse.

Konfrontationen underkändes senare i hovrätten eftersom det fanns misstankar om att Lisbeth Palme i förväg blivit informerad om att den misstänkte var missbrukare, och Christer Petterson friades.

Högsta Domstolen nekade en resningsansökan av riksåklagaren i december 1997 på grund av bristfällig bevisning. Christer Petterson avled av en skallskada i september 2004.

Balkan

Enligt den teorin ska säkerhetstjänsten i det dåvarande Jugoslavien ha legat bakom mordet för att sedan peka ut kroatiska grupper som skyldiga. Teorin har fått förnyad aktualitet sedan en tidigare medlem i säkerhetstjänsten i en tysk tidning pekat ut en namngiven person som mördare. Den utpekade mannen ska vara en pensionerad 65-åring som bor i Zagreb. Mordvapnet påstås ha smugglats till Sverige på ett fartyg från USA.

Sydafrika

Tesen är att den dåvarande sydafrikanska apartheidregimen var inblandad. Skälet skulle ha varit Olof Palmes och Sveriges kritik av regimen. Sydafrika ska ha skickat en agent till Sverige för att utföra mordet.

Polis och militärspåret

Polisprofessorn Leif GW Persson har bestämt hävdat att Palmes mördare är en betydligt mer organiserad person än Christer Petterson. Enligt Persson mördas politiska människor som Palme av politiska skäl, och det är därför mer sannolikt att mördaren är en person som har en verksamhet inom militär, polis eller säkerhetstjänst. Något som fått skarp kritik , bland annat från Olof Palmes son Mårten Palme.

– Jag kan inte få in i min skalle att man utifrån det vi vet om gärningsmannen kan tro att det skulle kunna vara en sådan stollepelle som Christer Petterson, säger han.

Teorin baserar Leif GW Persson bland annat på hur vittnen beskrivit gärningsmannen och dennes beteende. Han tror dock inte att fallet kommer att lösas om inte gärningsmannen själv kliver fram och tar på sig dådet.