”Många av de här utbildningarna har få perspektiv från andra religioner än kristendom”, skriver universitetskansler Anders Flodström i ett pressmeddelande.
Verket rekommenderar vidare att fyra ansökningar om nya examensrätter bör avslås.
Högskoleverket har granskat totalt 13 redan verksamma utbildningar och sex av dem får godkänt.
De sju teologiutbildningar som ifrågasätts efter en fördjupad granskning finns vid universiteten i Göteborg, Karlstad, Linköping, Lund och Umeå samt vid högskolorna i Halmstad och Jönköping. Lärosätena får antingen sin grundutbildning ifrågasatt, och/eller sin utbildning på avancerad nivå.
Även kvaliteten på flera forskarutbildningar i teologi ifrågasätts. Sex universitet får del av den kritiken, medan tre får godkänt. Lund och Uppsala får var sin forskarutbildning godkänd och var sin kritiserad.
Högskoleverket har dessutom följt upp tre lärosäten med relativt ny examensrätt. Två av dessa håller inte måttet, bedömer Högskoleverket, nämligen de vid Johannelunds teologiska högskola och Örebro teologiska högskola. Däremot ifrågasätts inte Teologiska högskolans utbildning.
Slutligen har Högskoleverket bedömt fyra lärosäten som ansökt om nya examensrätter. Samtliga fyra får avslag: Newmaninstitutet, Pingstförsamlingarnas teologiska seminarium, Teologiska högskolan samt Örebro teologiska högskola.
Sammantaget är det ett rejält underbetyg Högskoleverket levererar till en lång rad utbildningar. Genomgående gäller kritiken för låg kompetensnivå i lärarkåren samt alldeles för små forskarmiljöer.
Högskoleverket ser också att undervisningen i religionsvetenskap på flera håll är mer synonym med kristendom än någon annan religion.
- Det är olika från ställe till ställe. På några yngre lärosäten har man satsat tydligt på att det inte ska vara lika med kristendom för det mesta. Dit hör Växjö och Södertörn. Stockholms universitet har också markerat att alla religioner ska studeras på ett vetenskapligt sätt, säger Hedda Gunneng som ansvarat för den uppföljande granskningen av de statliga lärosätena samt Högskolan i Jönköping.
Högskoleverket lyfter också fram en grundläggande fråga om statens och Svenska kyrkans relation.
- Den svenska staten har aktivt markerat att den inte ska stödja eller styra utbildningen av religiösa ledare över huvud taget. Svenska kyrkan har sin fulla rätt att fastställa kvalifikationerna för en blivande präst. Samtidigt har de svenska universiteten sin fulla rätt att ge undervisning i de teoretiska ämnena. Men problemet är att på senare år har flera universitet börjat ge de praktiska delarna av prästutbildningen, vilket de aldrig gjort tidigare. Vi blev väldigt förvånade när vi fick det här klart för oss. I beslutet skriver vi att Högskoleverket ifrågasätter att dessa kurser ges på statliga universitet, för skattebetalarnas pengar, säger Hedda Gunneng.
”Mot bakgrund av Svenska kyrkans skiljande från staten år 2000 och mot bakgrund av kursernas klart konfessionella karaktär anser Högskoleverket att det är olämpligt att statliga utbildningsanordnare inom det ordinarie kursutbudet ger en utbildning för ett specifikt trossamfunds ledare”, skriver Högskoleverket i sitt beslut.
