De förefaller utgöra det allra första ledet i det mer avancerade Australopithecus-släktet, där Lucy är den mest kända medlemmen.

– Detta skulle kunna vara den art av förmänniskor som verkligen tog de första stapplande stegen mot människan, Homo. De förefaller har spritt sig i nya miljöer i åtminstone Etiopien och Kenya och de tycks haft förmåga att expandera sin kost till mer fiberrika rötter och rotknölar, säger docent Lars Werdelin vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Hans kommentar gäller dagens uppmärksammade rapport i den vetenskapliga tidskriften Nature om nya fossilfynd från den berömda dalgången.

Upptäckten har gjorts av en internationell forskargrupp under ledning av Tim White från Berkeley i USA. Fossilerna har kunnat knytas till åtta individer och består främst av tänder, mödosamt hopsatta, och några käkfragment, samtliga daterade cirka 4,1 miljoner år bakåt.

Det betyder att dessa förmänniskor utgör en tidigare inte upptäckt generation mellan de allra tidigaste apmänniskorna (Ardipithecus) som upptäcktes 1992 och de mer avancerade efterföljarna (Australopithecus) som dök upp för cirka 3,6 miljoner år sedan. Mellan dem har hittills funnits knappt en miljon ”okända” år utan egentliga fynd.

– Här fyller dagens artikel ett viktigt gap, säger Lars Werdelin. Dessa individer utgör den första varianten av Australopithecus som enbar tidigare hittats i några benfragment från Kenya.

En intressant aspekt anser han vara att denna art utvecklades tämligen snabbt – på knappt
en miljon år – och levt ensam. De efterföljande ”kända” släktingarna måste ha uppträtt senare.

De upphittade tänderna är kraftiga, en hörntand slår storleksrekord, vilket tyder på att de kunnat äta mer varierat än förfäderna och alltså vidgat sitt revir.
Lars Werdelin tror inte att dessa fynd kommer att väcka särskilt stora kontroverser.

– Upptäckten är på något sätt logisk, säger han.