Andreas Carlgren kämpar i motvind, ”stackaren”. Han försöker agera något slags miljösamvete i den borgerliga regeringen, men hittills går det ”inget vidare”, sade språkröret Maria Wetterstrand (mp) i SvD:s intervjuserie Politik direkt för några veckor sedan.

Miljöministern ger svar på tal:

– Det är väl hennes sätt att skyla över att det har gått oväntat bra för oss. Ingen regering har satsat så stort på miljöfrågorna. Dessutom kommer vi under mandatperioden att fastställa både mål och åtgärdsprogram för långt högre ambitioner än någonsin den regering som Maria Wetterstrand stöttade.

Klimatfrågan har blivit en ”snackis”, som Naturvårdsverket uttrycker det. Enligt SOM-institutets senaste mätning rankar hela 21 procent av svenskarna miljön som dagens viktigaste samhällsfråga, den högsta andelen sedan mitten av 1990-talet. Ändå är det bara början, tror Andreas Carlgren.

– Även om vi har dragit en turlott i klimatlotteriet, så ser vi katastrofala konsekvenser i vårt eget land, och än mer runt omkring oss. I takt med det kommer folk att kräva allt fler åtgärder av politikerna, både här i Sverige och övriga världen.

Och det är bråttom, slår Miljömålsrådet fast i en rapport. Över hälften av de 16 miljömål som riksdagen fastställt är omöjliga att nå till 2020 – från frisk luft till hav i balans och levande skogar. Nu krävs ”politisk beslutskraft”, enligt ordförande Bengt KÅ Johansson.

– Det där är domen över ett antal års miljöarbete i Sverige, där vi visserligen har höga ambitioner och är internationellt ledande, men där vi har mycket kvar att göra. Det är också domen av en politik som försökte lösa internationella och europeiska miljöproblem med nationella verktyg.

Till hösten är det dags för elddopet: den stora klimatpropositionen. Klimatberedningen misslyckades i februari med att enas om en ny ambitionsnivå för hur mycket Sveriges utsläpp av koldioxid ska minska.

– Ett bakslag för klimatberedningens alla deltagare, jag hade hoppats att de skulle klara det mellan partierna.

Miljöministern är ändå optimistisk. Han räknar med att regeringen ska fastställa ett mål som innebär utsläppsminskningar på ”åtminstone 35 procent” fram till 2020. Även klimatåtgärder utomlands ska ingå. Oppositionen vill gå längre, och förespråkar ett utsläppsmål på 40 procent – och allt ska göras på hemmaplan.

– Det kan inte vara som på sommarauktioner, där man köper antikviteter genom att bjuda över varandra. Min motfråga är: vad har socialdemokraterna för vetenskapligt underlag som visar att det är detta som verkligen behövs?

Partiledaren Mona Sahlin kontrar. ”Vi lever i en klimatkris och har en regering som inte vågar, orkar eller vill investera i framtiden”, konstaterar hon. De borgerliga har bland annat fått hård kritik för att prioritera ned tågtrafiken. Men nu ger Andreas Carlgren klart besked: ett mer klimatsmart resande är avgörande för att klara utsläppsmålet, och det krävs en ”kraftig” utbyggnad av järnvägen.

– Vi är ett land med stora avstånd, och för långväga persontransporter kan tåg vara väldigt konkurrenskraftigt. Det kommer också att behövas mer godstransporter, både på järnvägen här i Sverige, men också genom att vi knyter ihop järnvägsförbindelserna genom Europa.

En enig klimatberedning föreslog i sitt betänkande en storsatsning på järnvägen: utökad kapacitet för såväl gods- som persontransporter med minst 50 procent till 2020. Det är en ambitionsnivå som miljöministern nu ställer sig bakom.

– Om man ser järnvägen som en del i hela Sveriges transportsystem, så gör jag bedömningen att en kapacitetsökning i ungefär den storleksordningen är både möjlig och nödvändig.

Enligt Banverkets beräkningar skulle en sådan satsning totalt kosta 136 miljarder kronor under de kommande tio åren, och möjliggöra startskottet för paradprojekt som Ostlänken och Västlänken. Att utöka godstrafiken på järnväg med 50 procent skulle leda till minskade utsläpp med en miljon ton koldioxid.

Andreas Carlgren hamnar dock på kollisionskurs med statsminister Fredrik Reinfeldt, som avfärdat klimatberedningens förslag. ”Vad jag kan bedöma så är det orealistiskt med en sådan snabb utbyggnad”, sade han till TT i februari.

– Jag tror inte att det kommer att råda så stor motsättning när vi går igenom underlaget. Utredningen var väl inte riktigt färdig när han sade så där.

Samtidigt har Sverige EU:s mest bränsleslukande bilpark. ”Det ärvde vi från den förra regeringen”, förklarar miljöministern, som sätter ett långtgående mål:

– Skulle vi inte kunna vara det land som först i världen klarar av att skapa en fossilfri bilpark?

Miljöbilspremien är en ”succé”, men ytterligare åtgärder måste till, och Andreas Carlgren öppnar för en ökad miljöstyrning av fordonsskatten.

– Den som köper en bil ska vara medveten om att man, år ut och år in, får betala en mycket högre skatt om bilen är dålig för klimatet.