Bara att vårdpersonalen frågar om dryckesvanor kan påverka människor att dra ned på sitt riskbruk av alkohol och därmed minska hälsorisker. Det vet Svante Pettersson som är projektchef för Riskbruksprojektet inom Folkhälsoinstitutet, FHI:

–För 20 år sedan var det tabu att tala med patienterna om tobaksrökningens faror. Där är vi fortfarande när det gäller alkohol, trots vetskap om hälsoeffekterna.

Men det blir långsamt bättre, visar en undersökning bland 2600 allmänläkare och 2700 dist–riktsköterskor, som presenteras idag. Att hälften av alla distriktssköterskor nu tar upp alkohol- frågor är en fördubbling jämfört med motsvarande studie för tre år sedan. Bland läkarna har det ökat från fem till sex av tio. Skillnaden beror främst på att fler har utbildats i motiverande samtal. Där emot spelar personalens egen alkoholkonsumtion inte in på vilka råd de ger, visar en annan nationell undersökning som besvarats av drygt 6 000 specialistläkare, sjuksköterskor och barnmorskor.

Cirka 10 procent av de manliga läkarna och 8 procent av de kvinnliga uppger sådana vanor att de klassas om ett riskbruk, vilket är något lägre än för befolkningen.

–Det anmärkningsvärda är dock att 30 procent av alla läkarna och 50 procent av sjuksköterskorna inte alltid tar upp alkoholvanor ens när de tror att patientens symtom är alkoholrelaterade, säger Svante Pettersson.

Tidsbrist och frågans känslighet är vanliga förklaringar.

9 procent av läkarna och 6 procent av sjuksköterskorna svarade också att de ibland råder patienterna att dricka alkohol av hälsoskäl.

–Det glädjande är ändå att utbildning är en framgångsrik väg. Vi satsar 36 miljoner till Riskbruksprojektet bara i år och vi fortsätter stötta, men landstingen måste ta ett än större ansvar, menar folkhälsominister Maria Larsson (KD).