En doft av gris möter oss när vi kliver ur bilen vid Åkerö säteri i Södermanland.
I fyra stallar samsas 330 suggor som varje år föder fram en ansenlig mängd smågrisar: 7000 stycken. Hittills är det köttet som har gett gården inkomster från grisuppfödningen. Men från och med i höst finns det affärer att göra med en annan produkt – gödseln.
–Det luktar pengar, skämtar Jonas Lindeberg som är förvaltare på gården.
Och grisarna är inte de enda djur vars gödsel nu värderas högre. Gården föder också upp kycklingar i stor skala, 90000 små dunbollar blir slaktfärdiga kycklingar på 37 dagar.
Fåglarna går fritt på golvet i hangarliknande stall. Just idag har den här omgången kycklingar körts till slakt. Sören Gustafsson kör ut strö och träck. Just kycklingträck är den bästa gödsel- kvalitén för att producera biogas – det blir tio gånger så mycket gas per ton jämfört med grisgödsel. Bara resterna från den här omgången kycklinguppfödning kan bli 19200 kubikmeter biogas.
–Gödseln från kycklingar är snustorr. Minst energi finns det i kogödsel eftersom korna utnyttjar fodret bättre, säger Jonas Lindeberg.
I Katrineholm, ett par mil från Åkerö säteri, tas snart de första spadtagen till den anläggning som ska göra om gödseln till fordonsbränsle. Tio gårdar i trakten är delägare i projektet och i oktober ska de första leveranserna köras till bränslepumparna i Stockholm. Tre miljoner kubikmeter biogas är den planerade årsproduktionen.
Avgörandet för gårdarna att våga satsa på investeringen i en biogasanläggning kom när AGA ville skriva ett 15-årskontrakt på leverans av biogas, enbart för Stockholmsmarknaden.
–Det är jämförbara mängder med de största reningsverken i Stockholm och blir ett av de första av den här typen i Sverige. Det är ett helt eget koncept att ta gödsel från gårdar i närheten, rena, komprimera och frakta iväg, säger Erik Florell vid Biogas International i Linköping som bygger anläggningen.
Ur gasprocessen kommer också en värdefull biprodukt – växtnäring. Ur gödseln separeras fosfor, som är en ändlig resurs och som också är nödvändig i odlingarna. De tio Sörmlandsgårdarna, som har bildat ett aktiebolag, kommer att sälja fosforn vidare till andra lantbruk runt om i landet.
Hela biogasidén var från början ett sätt att försöka lösa gårdarnas problem med fosforöverskott.
När de la ut gödseln på åkrarna så ledde det till att gränsen för hur mycket fosfor de får lov att sprida överskreds.
–Vi kände att fosforn skulle bli ett hanteringsproblem för oss.
Att sälja fosforn vidare ska förhoppningsvis blir bra affär. Men hur bra är svårt att veta.
–Vi är de första i Sverige som gör det här, vi har ingen att jämföra med, säger Jonas Lindeberg.
