När det gäller välfärd intar Sverige och de övriga nordiska länderna en tätposition inom EU, enligt Joachim Vogel och Stefan Svallfors, professorer i sociologi vid Umeå universitet, professor Töres Theorell, föreståndare för Institutet för psykosocial medicin vid Karolinska institutet, samt filosofie doktor Heinz-Herbert Noll.
De presenterar på Dagens Nyheters debattsida slutrapporten från en tioårig studie av välfärdsförsörjningen inom EU, baserad på internationella undersökningar samt statistik från EU och OECD. Välfärden bygger, enligt rapporten, på ett samspel mellan arbetsmarknaden, välfärdspolitiken och familjen.
De nordiska länderna har lyckats bäst vad gäller arbetsmarknaden och dess bidrag till välfärden - man har bland annat hög sysselsättningsgrad bland kvinnor och ungdomar, hög pensionsålder, små löneskillnader och de anställda är mer skyddade vid arbetslöshet än i andra länder. Många är också anslutna till facket.
Efter problemen på 90-talet har skillnaden på dessa områden minskat till
övriga EU, men den är fortfarande tydlig.
Grekland, Italien och Spanien utgör en problemgrupp på arbetsmarknadsområdet, medan Tyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Storbritannien och Irland står däremellan.
Samma uppdelning i geografiska områden finns, enligt forskarna, inom välfärdspolitiken. De nordiska länderna använder högst andel av sin BNP till sociala utgifter, och en väsentligt större andel av BNP till aktiv arbetsmarknadspolitik och familjepolitik. Länderna i Sydeuropa satsar minst. tt