Sveriges nye medicinman

– Vi måste bli tuffare, våga säga nej oftare, säger Försäkringskassans generaldirektör, Curt Malmborg som redan hunnit sticka ut hakan ordentligt i debatten.
Själv ser han ut som hälsan själv när han kommer emot mig på sjunde våningen i före detta Riksförsäkringsverkets vackra byggnad på Adolf Fredriks kyrkogata i centrala Stockholm.

Den gamla myndigheten finns inte längre, den har gått i symbios med landets 21 Försäkringskassor och chef över det hela är den före detta statssekreteraren på Finansdepartementet, Curt Malmborg. Från anonymiteten rakt ut i hetluften.
Solen gassar in på färgglada Josef Frank-tyger och Curt Malmborg erkänner utan omsvep att han just denna dag gärna skulle byta ut kontorslandskapet mot skidspåret.

Men därifrån till att sjukskriva sig för en dag i solen är steget långt. Curt Malmborg skulle aldrig ens komma på tanken.
Första sjukdagen på mycket, mycket länge var förra veckan då han var hemma en dag, en enda, med förkylning och feber.
– Feber måste finnas med i bilden om jag ska vara hemma. Det sitter inristat sedan barndomen. Jag är nog något av en feberfaschist, säger han och ler med hela ansiktet.

Att Sverige och svenskarna blivit ett av världens sjukaste folk, trots en positiv hälsoutveckling i övrigt, ser han som ett genuint misslyckande.
– Det är inte ohälsa det handlar om det är problemen på arbetsmarknaden som ligger bakom, hävdar han och syftar särskilt på alla långtidssjukskrivna.
Ett hårdare arbetsklimat resulterade i att folk började må dåligt och sjukskrev sig. Sedan fastnade de i systemet och började identifiera sig själva som sjuka.

Här bär försäkringskassorna, läkarna och arbetsgivarna tillsammans skulden, menar han.
– Ärenden blev liggande och de sjukskrivna tappade kontakten med arbetslivet. Glidningar i moral och attityder skapade psykiska diagnoser som nu ”bubblar upp” till oanade höjder.
Sedan slutet av 1990-talet har sjuktalen fullständigt exploderat, fram till förra året då en försiktigt utplaning av ökningstakten började märkas. Nu står det och väger igen, trots att attityderna till sjukskrivning hårdnat.

Är vi ett land av fuskare?
– Nej, däremot finns det bidragstagare som ägnar sig år rent kriminella handlingar. Dom måste vi hitta och den jakten måste intensifieras.
Förra året mer än fördubblades antalet polisanmälda fuskare, från 400 till 900 förra året.

En droppe i havet kan det tyckas. Ändå handlar det om miljarder i felutbetalda bidragspengar.
Allt fusk leder inte till polisanmälan, betydligt fler hamnar i gränslandet och blir avstängda från systemet. I fjol handlade det om 6 000 stycken, en tredubbling jämfört med året innan. I flertalet fall handlar det om personer som är sjukskrivna fast de skulle kunna jobba.

Blir det fler kontroller nu?
– Nja, kanske inte fler hembesök men mer aktiva prövningar av arbetsförmågan. Dessutom vill vi göra fler registersökningar. Jag tror mer på det än på hembesök men för att göra det effektivt måste vi kunna samköra fler register, skatteregistret till exempel. Det skulle kunna ge många värdefulla tips.
Ett annat problem är att ärenden som rör bidragsfusk ofta skrivs av polis och åklagare. Där vill Curt Malmborg se en annan prioritering, annars blir Försäkringskassans jakt meningslös.

Vad säger du till dem som kritiserar er för brist på medmänsklighet och empati?
– Det är fel sorts empati. Att låta människor gå kvar i sjukförsäkringssystemet fast de egentligen inte behöver är att göra dem en otjänst. Sjukpenning är ingen bra medicin. Dom flesta har kvar någon form av arbetsförmåga.

När Malmborgs förordnande går ut om sex år hoppas han ha fått bukt med långtidssjuksskrivningarna.
– Då ska de vara nere i ett fåtal, säger han optimistiskt.