Kritiken är stark i rapporten från svenska FN-förbundet och ett 50-tal organisationer. Hatbrott och diskriminering fortgår trots återkommande påpekanden från FN, framhålls det.

Slöjattacken i Farsta bekräftar bilden, enligt svenska FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic.

– Många muslimer i Sverige lever i detta hotfulla klimat. Hatbrotten ökar, mörkertalen är stora men åtalen ytterst få. Regeringen tar inte frågan på tillräckligt allvar, och saknar en tydlig strategi för att bekämpa hatbrott.

I rapporten ges flera exempel på ”strukturell rasism”:

• Hatbrott ligger på fortsatt hög nivå. Under 2012 rapporterades 5 520 fall varav 74 procent med främlingsfientliga eller rasistiska motiv.

• Diskriminering och hatbrott mot muslimer, judar och personer av afrikansk härkomst ökar. Romer och samer utsätts för fortsatt diskriminering.

• Personer med utländsk bakgrund stoppas och förhörs oproportionerligt ofta av polisen.

• Rasistiska organisationer fortsätter att sprida propaganda i skolor och på internet.

Särskilt oroväckande är hatbrotten mot muslimer och judar, enligt rapporten. Islamofobi ligger bakom 42 procent av alla hatbrott med antireligiösa motiv. Många moskéer har vandaliserats och ”muslimer i Sverige utsätts oproportionerligt ofta för trakasserier, verbala hot, sabotage och vandalism. Unga människor i Sverige står inför ett samhälle som utmärks av intolerans gentemot muslimer”, heter det.

Jasmine Nabaoui från Sundbyberg valde att börja bära slöja för ett halvår sedan och märkte genast en attitydförändring hos folk hon möter.

– Jag har inte blivit fysiskt attackerad, men har fått kommentarer och sådant efter mig: ”ta av dig den där skiten”, och ”det ser inte klokt ut”.

Många av hennes vänner attackeras dagligen med ord. Men hon har en känsla av att många förnekar att det finns ett hat mot muslimska kvinnor.

– Jag har många vänner som blivit nekade jobb. De har fått information om att du är välkommen, men när de kommer dit har de blivit tillsagda att ”det funkar inte om du har slöjan”. Det har varit jobb i matbutiker och klädaffärer.

Hon är positiv till att problemen uppmärksammas i en FN-rapport.

– För det här är något vi måste upplysa om. Många trakasserade vågar inte gå till polisen, så man vet inte att det är ett stort problem.

Imamen Mahmoud Khalfi på Stockholmsmoskén tar fram en pärm märkt ”Rasism”. I den sparas alla brev, nerklottrade tidningsartiklar och nidbilder av profeten som skickats in. Det finns flera sådana pärmar, berättar han.

– Vi har också varit utsatta för klotter, det har kastats sten och ölflaskor mot glasrutor. Det känns obehagligt, äckligt, säger han.

Många muslimer kommer till kontorslokalerna i anslutning till moskén för att prata med Mahmoud Khalfi om problem de upplever.

– Det berättar om problem på bostadsmarknaden, arbetsmarknaden och i samhället i stort, i kontakten med myndigheter. Man känner att man är utsatt, säger han.

Han tror att en FN-rapport ändå kan bidra till förbättringar.

–Det är bra att man erkänner dem, annars kan man inte åtgärda dem.

I rapporten föreslås bland annat att Sverige inrättar en oberoende myndighet för mänskliga rättigheter, skärpt lagstiftning och att rättsväsendet bör få bättre utbildning i hatbrott.

I den svenska regeringens rapport som i dag läggs fram för FN betonas dock att polisen ”rutinmässigt utreder brott som kan ha hatmotiv” och att ”kampen mot hatbrott är en prioritet” för svenska åklagarämbetet. Enligt regeringen har mycket gjorts för att leva upp till konventionen.

Testa dig i senaste veckornas nyhetsquiz

V40 | Vad misstänks partiledaren för?

V 39 | Vad heter den omstridda boken?

V 38 | Bäst betalda fotbollsspelaren?