Sverige slarvar med saltet

Kopplingen mellan salt, högt blodtryck och i förlängningen stroke och hjärtsjukdomar har varit känd i mer än 50 år. Men det är först på senare år som behovet av att dramatiskt minska intaget på allvar prioriterats i det internationella folkhälsoarbetet. Orsaken är att vi i dag äter väldigt mycket färdigmat som saltats för att smaka och tåla lång lagring.

I december visade en kartläggning i Göteborg att unga svenska män får i sig dubbelt så mycket salt jämfört med den rekommenderade maxdosen, som i sig långt överskrider det medicinska behovet.

Redan 2005 kallade Livsmedelsverket till sig industrin för att försöka sänka halterna. Det ingick i en samordnad EU-kampanj med syftet att minska dödligheten i hjärtsjukdomar. Men sedan dess har det svenska arbetet gått i stå.

När EU-kommissionen nyligen summerade hur långt EU-länderna nått placerade sig Sverige i det absoluta bottenskiktet och var tillsammans med Grekland och Slovakien de enda länder som inte kunde redovisa något arbete för att informera allmänheten.

De svenska insatserna har begränsats till att anpassa reglerna för Nyckelhålsmärkningen och ett pilotprojekt för att undersöka hur salt lunchmaten är.

– Sedan de som drivit frågan gått i pension har i praktiken ingenting hänt, säger Lena Hulthén som är professor i klinisk näringslära vid Göteborgs universitet och ledamot i Livsmedelsverkets expertkommitté.

– För ett år sedan hölls ett symposium där det framgick att de sänkningar industrin hittills åstadkommit var ytterst marginella. Jag tror att man måste hålla industrin i örat om det ska hända något.

Nyligen presenterade Lena Hulthén en studie av ett hundratal killar i 20-årsåldern. Urinanalyser visade att deras saltintag var mer än dubbelt så högt som Världshälsoorganisationen, WHO:s, rekommenderade maxdos. Nivån, runt 12 gram salt per dag, var samma som rapporterades i Sverige vid mindre stickprov för fem år sedan.

– Det är en väldigt mycket och det har inte minskat, säger Lena Hulthén som efterlyser tydliga regler och en obligatorisk saltmärkning av samma slag som används i Finland.

Det senaste året har flera stora studier stärkt farhågorna kring salt. En japansk studie som redovisas i senaste numret av American journal of clinical nutrition har följt 77500 medelålders män och kvinnor och rapporterade en ökad risk med 20 procent för de som åt mest salt.

En annan forskargrupp har analyserat 13 olika behandlingsstudier med total 170 000 deltagare. De skrev nyligen i British medical journal att 5 gram mindre salt om dagen skulle minska antalet fall av stroke med 23 procent och hjärtsjukdomar med 17 procent.

Sammanlagt handlar det enligt forskarna om miljoner dödsfall som kan förbyggas bara i Storbritannien, trots att man där redan gjort mer än i Sverige. Det brittiska livsmedelsverkets envisa kampanj har hittills fått ned britternas snittkonsumtion från 9,5 gram till 8,6 gram per dag.

Lena Björck, nutritionist på Livsmedelsverket, påpekar att rådet fortfarande är att minska på saltintaget.

– Någon kampanj kan jag inte påstå att vi bedriver. Som konsument är det svårt att påverka sitt intag eftersom 60-70 procent kommer via charkuterier, ost, bröd och färdigmat. Signalerna från industrin är att det är väldigt svårt att sänka halterna eftersom konsumenterna förväntar sig en viss smak, säger hon.

– De insatser vi har gjort speglar arbetet med Nyckelhålsmärkningen. Om man som konsument vill äta mindre salt kan man i första hand välja nyckelhålsmärkt.

Henrik Ennart

08-13 56 29

henrik.ennart@svd.se

Fler artiklar | Blogg