När EU:s miljöministrar träffas nästa fredag står ett godkännande av det amerikanska bioteknikföretaget Monsantos genmodifierade majs Mon 863 som djurfoder på dagordningen. Majsen innehåller ett inbyggt växtgift och finns redan på marknaden i Kanada och USA.
Sverige stöder godkännandet, men en kartläggning som organisationen Greenpeace gjort visar att så många länder är tveksamma att förslaget inte går igenom.
Den bedömningen delas av EU-kommissionen som nyligen meddelade att den då tar över frågan och på egen hand tvingar motspänstiga medlemsländer att tillåta majsen.
– EU-kommissionen menar att de kan driva igenom ett ja med hänvisning till gällande regler. Men vi diskuterar nu om regelverket används på ett bra sätt. Sverige och EU-myndigheterna måste ställa de riktiga frågorna, säger LRF:s miljöchef Jan Eksvärd.

Ministerrådet skulle ha fattat beslutet redan i höstas, men det sköts upp sedan flera tunga europeiska forskare hävdat att Monsanto underskattat riskerna. Bland annat reagerade det franska vanligtvis GMO-positiva forskningsinstitutet CBG på de höga andelar råttor som skadats i Monsantos studie.
Efter att ha matats med majsen i tre månader ökade blodsockernivån hos honråttor, njurarna förlorade vikt och lymfocyter och andra vita blodkroppar ökade hos hanråttor.
Jan Eksvärd ställer sig frågande till varför inga nya försök gjorts.
– Långsiktiga skador på grund av foder går sällan att upptäcka på så kort tid som tre månader. När man ändå får påtagliga effekter så bör man ta reda på varför och göra fler studier. Det har man inte gjort.
LRF är också kritiskt till att genmodifierade grödor tillåts innan det finns tydliga ansvarsregler i svensk lag.
– Det måste först finnas klockrena regler om märkning och ett tydligt ansvar för att inte sprida genmodifierade pollen till andra odlingar, säger Jan Eksvärd.

Förutom LRF var en rad tunga svenska remissinstanser som Gentekniknämnden, Läkemedelsverket och Naturvårdsverket tveksamma till genmajsen.
Jordbruksverket gav däremot klartecken, men hemligstämplade tusen sidor av forskningsmaterialet av hänsyn till tillverkarens affärsintressen. Beslutet överklagades av miljöorganisationen Greenpeace. Regeringsrättens avgörande kommer dock först efter nästa veckas ministerrådsmöte.



En överraskande vändning kom därför när en domstol i tyska Köln beslutade att offentliggöra materialet nu på måndag.
– Det är ju upp och nedvända världen att vi får loss materialet i Tyskland och inte i Sverige. Hittar vi ny information så måste hela beslutsprocessen tas om från början, säger Greenpeace VD Lennart Daléus. Han tycker att det är oacceptabelt att allmänheten bara får fyra dagar på sig att analysera forskningsmaterialet.
– Att många länder kommer att rösta nej visar att det finns en utbredd osäkerhet. Därför är det obegripligt att Sverige är ett av få länder som springer benen av sig för ett godkännande, säger Lennart Daléus.
Daniel Paska, departementssekreterare på miljödepartementet, hänvisar till att Jordbruksverket sagt ja, liksom tyska myndigheter och den europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA.
– Enligt dem finns det inga bevis för att majsen orsakat skadorna på råttorna.
Regeringens slutsats är att MON 863 är lika säker för människors och djurs hälsa som vanlig majs.
EU-parlamentets miljöutskott förbereder nu ett uttalande till EU-kommissionen.