På EU:s informella försvarsministermöte i Göteborg diskuterades på tisdagen framtiden för EU:s antipiratstyrka, operation Atalanta. Sverige har just avslutat sin första insats med korvetterna Malmö, Stockholm och stödfartyget Trossö.

Den brittiske amiralen Peter Hudson har den högsta strategiska ledningen av Atalanta. I Göteborg gav Hudson den svenska marinen högt betyg.

- Deras bidrag var ypperligt och deras närvaro betydde enormt mycket. De var snabba, manövrerade och var rörliga. De ingrep när fartyget Antonis angreps av pirater och fångade in dem och piraterna är nu i Kenya för att ställas in för rätta. Svenskarna imponerade verkligen.

Är detta inte vänliga ord som varje befälhavare delar ut?

- Nej, det är inte vänlighet. Det är sanning. De gjorde ett fantastiskt jobb och vi gläds att ha dem med. Jag ser mycket fram mot att ha dem som befälhavare av styrkan i april, säger amiral Peter Hudson.

Sverige har erbjudit stabsfartyget HMS Carlskrona som ska vara operativ befälhavare för styrkan på i Adenviken. Det är nu i praktiken klart inom EU att Carlskrona sätts in under april-augusti. För tillfället har antalet attacker minskat, men enligt Peter Hudson beror det delvis på att sämre väder gör det svårare för piraterna. När Carlskrona ska ta över i april blir vädret bättre vilket gynnar piraterna.

- Det är en intressant tidpunkt när Sverige tar befälet över styrkan. Förra april-maj hade vi många attacker. Befälhavaren från Spanien måste då arbeta mycket hårt för att avskräcka och avbryta piraternas attacker, säger Peter Hudson.

Efter Carlskrona kan det också bli ett helt nytt bidrag i piratjakten. Försvarsdepartementet har gett civila Kustbevakningen i uppdrag att förbereda en insats med deras spaningsplan från Djibouti vid Adenviken.

- Jag är mycket intresserad av detta. Det som efterfrågas är långsamgående spaningsplan med lång uthållighet. I Sverige finns de i Kustbevakningen och inte i Försvarsmakten. Vi ska nu reda ut en rad frågor och beräkna kostnaderna, säger försvarsminister Sten Tolgfors.

Kustbevakningen har tre spaningsplan (av typen Dash 8 Q 300). De kan vara i luften i sju timmar. Planen är utrustade med avancerade radarsystem, värmekameror. Ett plan är just nu insatt i Grekland där det flyger nattetid som en del av EU:s gränskontrollsamarbete Frontex för att stoppa illegal invandring.