Betänkandet, vars första utkast presenterades för flera månader sedan, fick stöd av 389 ledamöter i torsdagens omröstning i Strasbourg, med 137 röster emot och 55 som avstod.

De svenska ledamöter som var närvarande ställde sig bakom betänkandet.

”Vi kan inte tillåta att kampen mot terrorismen skapar rättsliga hål i EU för hemliga förhör och tortyr. Kampen mot terrorism måste föras med demokratiska medel”, skriver Cecilia Malmström (fp) i ett uttalande.

Också en majoritet i den största partigruppen i parlamentet, kristdemokratiska/konservativa EPP-gruppen, stödde betänkandet efter att ha fått igenom en del ändringar.

Det har arbetats fram av ett tillfälligt parlamentsutskott vars arbete ska fortsätta till 2007. En del av arbetet består av utfrågningar av regeringstjänstemän, politiker och andra som vill komma och kan tänkas ha något att säga i frågan om vad CIA gjort eller inte gjort i Europa i kriget mot terrorismen. Centralt är om, och i så fall vad, de aktuella EU-ländernas regeringar och myndigheter har känt till.

Utskottet, liksom Europarådets arbete med att granska CIA:s aktiviteter och europeiska länders inblandning, har fått kritik för att stödja sig på en ranglig ram av andrahandsuppgifter.

Men anklagelserna om att regeringarna måste ha vetat något har fått ökat tyngd på senare tid, särskilt i Italien. Häromdagen greps två höga italienska underrättelseagenter vars chef i en utfrågning i våras i parlamentet hävdade att han inget visste om någon italiensk inblandning.

USA har inte förnekat att dess agenter transporterat terrormisstänkta genom europeiskt luftrum och via flygplatser i Europa men har hävdat att man inte brutit mot några europeiska lagar.

Kritiken mot Sverige handlar om fallet med de två egyptier som avvisades via Bromma i december 2001 med amerikanskt bistånd. Den handlar om de egyptiska diplomatiska garantierna för att de inte skulle torteras och att amerikanska agenter fick agera på svenskt område.