Den 21 november i fjol landade 35-årige Halgord Omar i irakiska Kurdistan efter en resa som startat i på Arlanda flygplats. Efter sju år som asylsökande i Sverige och efter ett avvisningsbeslut skulle han till slut ut. Bredvid honom via Tyskland och Jordanien fanns svenska poliser.

Men på flyplatsen i Arbil satte irakisk gränspolis stopp. Halgord Omar sattes på ett plan mot Sverige. Skälet som uppgavs var att han saknade id-handlingar.

I själva verket har han i likhet med tusentals andra irakier i Sverige blivit en bricka i ett politiskt spel. Officiellt är positionerna tydliga: Sverige kräver med stöd av folkrätten att Irak ska ta emot sina medborgare nu när alltfler får avvisningsbeslut.

Irak pekar på att landet först behöver en chans att återhämta sig.

– Många av dessa människor tillhör vår elit. Där finns läkare, professorer och ingenjörer och vi kommer att behöva dem i återuppbygganden av vårt land. Vi hoppas emellertid att Sverige låter dem stanna tills de har någonting att återvända till, säger Iraks ambassadör i Stockholm Ahmad Bamarni.

Men förhandlingarna är långt mer komplicerade, visar intervjuer med nyckelpersoner som SvD gjort. Mot löfte om anonymitet ger källorna bilden av ett diplomatiskt spel om flyktingar och nationella intressen.

Irak vill att Sverige skyndar på den utdragna processen att etablera en ambassad i Bagdad och ett generalkonsulat i Arbil, huvudstad i regionen Kurdistan i norr. På förhandlingsbordet finns även ett bättre stöd till flyktingarna i form av utbildning som ger dem en plats i återuppbyggandet av landet.

Irakiska Kurdistan har även önskat att svenska myndigheter upphäver förbudet mot flygtrafik till Irak som rått sedan i höstas, vilket i går till slut skedde.

I utbyte mot dessa önskningar skulle Sverige få en irakisk signatur på återtagandeavtalet och hjälp att uppmuntra irakier att återvända.

För det självstyrande Kurdistan, som jämfört med övriga delar av republiken är stabilt, är banden till Sverige starka. Flera av ministrarna där har bott som flyktingar i Sverige. Iraks utrikesdepartement leds i dag av Hoshyar Zebari, en man som haft viktiga positioner inom det kurdiska partiet KDP.

När utrikesminister Carl Bildt och migrationsminister Tobias Billström den 1 september besökte Bagdad fanns ett återtagandeavtal på agendan. Men enligt SvD:s källor blev ett resultat istället en fördjupad klyfta i frågan om avvisningarna.

Kurdiska toppolitiker hoppades nämligen att den svenska delegationen även skulle besöka Arbil. Ett svenskt officiellt besök där skulle både stärka det regionala styrets ställning internt i Irak och se ut som en markering mot Turkiet på andra sidan gränsen.

När de svenska ministrarna kom till Bagdad befann sig landets president, den tidigare kurdiske ledaren Jalal Talabani, i Arbil tillsammans med Massoud Barzani, president för den Kurdiska autonoma regionen.

– Men när de svenska regeringsföreträdarna ändå valde att inte resa dit så uppfattades det som en ren markering. Ett sätt att trycka på i återtagandefrågan, säger en centralt placerad irakisk tjänsteman.

Migrationsminister Tobias Billström vill inte kommentera innehållet i förhandlingarna men säger sig vara hoppfull att Irak skriver under ett återtagandeavtal.

– I grunden har vi och den irakiska regeringen samma inställning. De flesta som sökt asyl i Sverige ska så småningom kunna återvända till Irak, säger Tobias Billström.