Idag inleds toppmötet mellan EU och Ryssland i Stockholm. Ryske presidenten Dimitri Medvedev som anlände till Sverige redan igår ska möta EU-ordföranden Fredrik Reinfeldt. Förra gången ett sådant möte hölls här var 2001. Göran Persson ledde EU och mötte dåvarande presidenten Vladimir Putin. Men sedan dess har Östersjöns politiska karta ritats om.

2004 kom Estland, Lettland och Litauen med i EU och Nato. Men även Sveriges säkerhetspolitik har ändrats.


1 Svenska försvarsplaner

Sverige har lagt en ny grund för försvarspolitiken. Det skedde diskret när riksdagen den 16 juni slog fast att vi ”ska kunna ge och ta emot militärt stöd”. Det är en svensk solidaritetsförklaring till våra grannländer (se citatet nedan). Det är också en anpassning till EU:s Lissabonfördrag som träder i kraft den 1 december. I fördragets artikel 42 stadgas att om en medlemsstat utsätts för väpnat angrepp är övriga länder skyldiga att ge stöd.

Det svenska försvaret har tidigare enbart försvarat territoriet eller gjort fredsinsatser långt borta. Nu ska svenska styrkor även kunna sättas in i vårt närområde. Det bekräftar försvarsminister Sten Tolgfors (M) för SvD:

– Tidigare har vi inte haft en försvars- och säkerhetspolitik för närområdet. Det har vi nu. Vi kan inte stå passiva om ett EU-land eller annat nordiskt land hotas.

Skulle vi hjälpa balterna militärt i en kris?

–Om ett EU-land eller annat nordiskt land hotas skulle vi ta beslut i varje enskilt fall. Hur man agerar beror på situationen. Det kan vara allt från civila insatser till olika former av stöd som också kan vara av militär karaktär, svarar Sten Tolgfors.

Sverige ska nu se över sin operativa försvarsplanering. Georgienkriget 2008 blev en vattendelare med beslut att ställa stridsvagnar i förråd på Gotland. En annan signal till omvärlden är att försvaret två gånger i höst skeppat över förband till Gotland och övat där.

Vid en kris i Baltikum kan Sverige (och Finland som har en likartad solidaritetsklausul) bli bas för allierade förband.

2 Ryskt muskelspel

Ryssland har under senaste åren fått en alltmer auktoritär regim. Landet vill ha goda handelsrelationer med EU:s stormakter som Tyskland och Frankrike där det finns avsättning för olja och naturgas. Med gasledningen Nord Stream på Östersjöns botten går det också att stänga gaskranen till östeuropéer och balter utan att det drabbar övriga EU.

Vladimir Putin har tidigare sagt att gasledningen ska skyddas av ryska Östersjöflottan. I september genomförde Ryssland de största militärövningarna på tio år i Östersjöområdet. President Medvedev inspekterade landstigningarna vid Kaliningrad och lovade att rusta upp flottan de närmaste tio åren.

Jämfört med Sovjetunionen är Ryssland militärt svagt, men förmåga och rörlighet ökar. Försvarsforskaren Fredrik Westerlund vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, varnar för friktioner, oklara konflikter och ökad risk för militärt våld. Baltikum och Östersjön ses som en buffertzon ur ryskt perspektiv.

Även i Ryssland hörs varnande röster. Mikhail Kasyanov var rysk premiärminister under president Putin åren 2001–2004. Idag leder han oppositionspartiet Folkets demokratiska union.

–För Putin-regimen är instabilitet utanför Ryssland något som ökar regimens egen stabilitet. Deras propaganda beskriver att Ryssland är omgivet av fiender. Då säger ryska folket: ”så länge vi inte har krig på vårt territorium, har vi tålamod med regeringen”. Regimen skapar därför instabilitet och varnar för potentiella fiender i väst, säger Mikhail Kasyanov till SvD.

3 Nato svarar

Estland, Lettland och Litauen kom med i Nato 2004. Trots det gjorde alliansen inte några planer för deras försvar, enligt flera SvD-källor i Nato.

Försvarsplaner bedömdes inte vara militärt nödvändiga och alliansen ville heller inte provocera Ryssland. Men i Rysslands övningar i september var scenariot att Nato och balterna angrep Ryssland.

– Just nu ser vi inte övningarna som ett stort hot. Men den stora frågan är hur det med blir med Ryssland i framtiden. Vad som oroar är att den unga generationen uppfostras i en anti-västlig anda, säger Litauens premiärminister Andrius Kubilius till SvD.

I Baltikum ökar oron för att i en kris bli avskuren från övriga EU och Nato.

–Det nya var storleken på övningarna och att de baltiska staterna på sätt och vis blev omringade. I vårt land ställs nu krav på djupare integrering med Nato. Vi vill också ha mer gemensamma övningar, säger Litauens försvarsminister Rasa Jukneviciene.

Nato, som de senaste åren varit upptaget av kriget i Afghanistan, kommer istället i sin nya strategi att lägga större vikt vid försvaret av medlemsländerna.

–Problemet med planer och övningar är att Ryssland är den enda tänkbara fienden, och därmed uppfattas det som anti-ryskt, säger Karl-Heinz Kamp vid Natos försvarshögskola i Rom.

Även USA kommer att börja öva mer i Östersjöområdet.

–Vi måste börja flyga på balternas flygbaser, lära oss hur det ser ut och öva där, säger högt uppsatt amerikansk källa till SvD.