Motståndarna mot EU:s datalagringsdirektiv vann idag en delseger när författningsdomstolen i Tyskland förkunnande att det tyska införandet av lagen strider mot grundlagen.

Direktivet innebär att telefon- och internetoperatörer måste spara uppgifter om kundernas kommunikation – vem kunden har ringt eller skickat sms och e-post till, hur länge kunden varit uppkopplade på nätet och hur långa telefonsamtalen har varit.

Det har fått integritetsdebattörer att gå i taket och i Tyskland överklagade nästan 35 000 personer lagen. Bland de klagade finns bland annat nuvarande tyska justitieministern Sabine Leutheusser-Schnarrenberger.

Enligt författningsdomstolen i Karlsruhe måste all sparad information nu raderas. Domstolen konstaterar att den tyska versionen av lagen är allt för omfattande – trots att landet nöjt sig med att införa miniminivån att informationen ska lagras i sex månader. Direktivet gör det möjligt att spara information upp till två år.

Enligt domaren Hans-Jürgen Papier skapar lagen "en diffus hotande känsla av att man är övervakad, vilket kan ta bort medborgarnas uppfattning av grundläggande rättigheter", skriver Der Spiegel på nätet.

Domstolen efterlyser större öppenhet och ett förtydligande kring vad uppgifterna ska användas till. Man kritiserar också säkerheten kring de lagrade uppgifterna. Tills detta har rättats till är lagen tillfälligt upphävd.

Men samtidigt som det jublas i integritetslägret finns det smolk i bägaren. Enligt Der Spiegel hoppades många motståndare att domstolen skulle komma fram till att all datalagring är mot konstitutionen – nu valde domstolen istället att endast kritisera det sätt på vilket datalagringen sker i Tyskland.

Det är också något som den svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström, som ansvarar för direktivet i kommissionen, tar upp i sin kommentar.

"Nyss kom ett uttalande från tyska författningsdomstolen om direktivet. Det slår fast att direktivet inte strider mot den tyska författningen och att lagra data inte heller gör det. MEN att det sätt som tyska myndigheter valt att implementera direktivet inte är förenligt med den tyska grundlagen", skriver Malmström på sin blogg.

Hon har tidigare aviserat en översyn av datalagringsdirektivet. Den väntas ske i slutet av året, och innan dess ska nu den tyska domen analyseras.

Också på det svenska justitiedepartementet kommer domen att analyseras. Sverige är ett av få länder i EU som ännu inte infört direktivet – trots att alla medlemsstater är tvingade att göra det. I början av februari fälldes också Sverige av EU:s domstol för att inte ha infört direktivet.

Trots det dröjer det ytterligare innan en färdig svensk version finns på bordet. Enligt justiteminister Beatrice Ask (M) lär inget förslag läggas fram i vår och enligt uppgifter från departementet är det troligt att det dröjer till efter valet.

Skälet är att man avvaktar polismetodutredning, som väntas lägga fram sitt betänkande först i sommar.

– Beslutet i den tyska författningsdomstolen visar ju att avvägningarna inte är helt enkla. Det understryker hur viktigt det är att vi har låtit det här ta lite tid och att vi väger det mot andra integritetsingrepp. Med det här få vi ju lite rätt när vi har väntat, säger Beatrice Ask till SvD.se.

Det tyska beslutet lär diskuteras intensivt i EU-kretsar i Bryssel och Beatrice Ask gör bedömningen att det tyska beslutet kommer att skynda på en omprövning av direktivet.

Det innebär dock inte att justitiedepartementet nu stannar upp i arbetet med implementeringen i Sverige. Tidsplanen står fast – oavsett det tyska beslutet eller det faktum att EU-kommissionen utlovat en översyn.

–Direktivet gäller och vi måste införa det. Det är klart att vi kan hamna i en situation där vi inför direktivet och sedan rivs det upp, men då är det ännu viktigare att vi i Sverige inför något som vi kan stå för, säger Ask till SvD.se.