En 30-årig kvinna från en by i Blekinge med en mystisk sjukdom och en ung alert svensk läkare startade den internationella mitokondrieforskningen för över fyrtio år sedan år 1962.
Då rapporterade Rolf Luft, nybliven professor i endokrinologi vid Karolinska sjukhuset i Stockholm, om den första sjukdom som kunde knytas till mitokondrierna.
Den fick namnet Lufts sjukdom och yttrade sig i att kvinnan magrade extremt mycket, fick försvagade muskler och svettades kopiöst.
– Jag kom att tänka på mitokondrierna som upptäckts på 30-talet men som då ansågs helt ointressanta ur sjukdomssynpunkt, berättar Rolf Luft. Han är numera en legend, fyller 90 år om några dagar och i fredags hyllades han med ett eget symposium på Karolinska Institutet i Stockholm.

Det tog Rolf Luft två år av mitokondriestudier för att lösa den kvinnliga patientens gåta: hennes mitokondrier klarade inte av att bilda tillräckligt mycket av ATP (adenosintrifosfat), det livsviktiga energiämnet i cellerna. Istället alstrade de värme vilket förklarade hennes ymniga svettningar.
Efter Rolf Lufts pionjärinsats startade intresset för cellkraftverken successivt i den internationella forskarvärlden. I dag har över 100 sjukdomar knutits till mitokondrierna och ett stort antal forskargrupper är engagerade.
De nyframtagna svenska genförändrade mössen i Huddinge anser Rolf Luft vara en uppseendeväckande positiv nyhet:
– Ett viktigt framsteg. Nu har vi fått helt nya tekniker att arbeta vidare med. Det kommer att ge resultat.

För honom själv blev diabetes det som kom att dominera forskarlivet och i dag är sambandet mellan mitokondrier och just diabetes hetare än någonsin.