Så här i början på år 2009 kan det kanske vara på sin plats att fråga hur det egentligen står till med det svenska syndamedvetandet och svenskarnas samvetsångest. Det brukar ju påstås att bägge företeelserna är en tung börda, lagd på våra axlar av självaste Luther. Det lär finnas en väg till befrielse och förlåtelse – men dessvärre har vi tappat bort karta och kompass, och även om vi skulle hitta frälsningens skattkista, så saknar vi den enda rätta nyckeln som kan avslöja dess gömda skatter. Det bär mig dock emot att skylla allt vårt elände på Luther. Visst släpar vi moderna svenskar omkring på en tung syndakatalog, men Luther skulle knappast känna igen sig bland våra överträdelser om han, eller hans ställföreträdare, kom för att hålla husförhör. Av våra sexualvanor, typ nakenbad i skogssjö, chockeras väl bara utländska gäster, inte gamle Luther. Dessutom är det numera ont om såväl nakenbadare som trolska skogssjöar. Nej, vår syndakatalog har ”stajlats” för de nya, moderna svenskarna, men är för den skull inte mindre moraliserande, snarare tvärtom. En grundläggande gammaldags värdering finns dock kvar: Att vara glad och problemfri, utan att ha dåligt samvete och skämmas för det – det är oförlåtligt! Kvar, i lätt modifierad form, finns också första budet: Du skall inga andra gudar hava jämte Miljön.
Nu skall jag inte rangordna nymoralisternas syndakatalog, det överstiger min ekoteologiska förmåga. Däremot vill jag påpeka att ingen kan friköpa sig på någon punkt med hänvisning till att man i alla fall efterlever något/några av de andra buden. Undantaget är de moderna avlatsbrev som kallas ”utsläppsrätter.”
Låt oss nu fortsätta med bud och förbud.
• Du skall icke slarva med källsorteringen. (Hjälp! Hur kunde fönsterkuvertet hamna bland tidningarna?) Du bör helst avstå från all bilkörning. Om du inte klarar det, använd ett miljövänligt drivmedel. (Är etanol miljövänligt? Jag hörde visst ett radioprogram som dömde ut etanol. Är det i så fall samma skillnad som sex med en partner och onani?)
• Du skall äta kravmärkt, ekologiskt, svanmärkt och så vidare. (Men om jag inte har råd, skall barnen då vara utan sina nyttiga grönsaker? Dessutom har jag läst att det kan gömma sig många små roffar-djävlar bland några av de vackra symbolerna.)
• Du skall motionera i någon form, gåstavar kan i nödfall accepteras, och du skall ständigt och allestädes oroa dig för din övervikt. (Glöm det där med trivselvikt.)
• Du skall skaffa dig en ”coach” (guru) för varje ny livssituation. Utbudet av coacher är numera sådant att kunden snart kan få sin skräddarsydde coach till reapris.
• Du skall icke bliva gammal, i varje fall inte i Stockholm. Är du över 65 år och har haft kontakt med sjukhusvården anses du, efter att ha ”färdigbehandlats”, höra hemma på den geriatriska kliniken. Där skall du ”rehabiliteras”. I bästa fall blir det en kortare promenad i sjukhuskorri- doren, mellan blöjbytena.
• Du skall aldrig, aldrig glömma genusperspektivet! På en del svenska sjukhus förverkligas detta bud genom att man lägger män och kvinnor på samma sal. En patient är en patient, könet den tillhör är ovidkommande. (Fast en intervjuperson försade sig och förklarade glatt att arrangemanget underlättade personalens arbete. Kanske speciellt vid blöjbyten?)
