Svenskarna vill ha kvar lumpen

I torsdags presenterades regeringens försvarspolitik. I den överges värnplikten och ersätts av en frivillig soldatutbildning på tre månader. Därefter anställs de som passar till soldater.

Den linjen lades fast i somras av Försvarsberedningen. Då enades samtliga sju riksdagspartier om att värnplikten, som inrättades 1901, har gjort sitt: ”Plikten som grund för bemanningen av insatsorganisationen svarar inte längre på ett rationellt sätt upp mot de nya behoven.”

Försvaret ska istället bestå av heltidsanställda soldater och sjömän som anställs i 4–6 år. Utöver det ska det finnas soldater som arbetar i det civila men tecknat kontrakt om att rycka in när så krävs. Dagens plikt ska förklaras som vilande och inte tillämpas, enligt regeringen.

Men hela 63 procent av svenska folket vill behålla värnplikten, visar Sifos mätning som genomfördes den 10–16 mars på uppdrag av SvD. 1000 personer tillfrågades. Endast 28 procent av svenskarna vill ersätta de värnpliktiga med anställda och kontrakterade soldater. Inget politiskt parti har klart stöd bland sina väljare för att ersätta plikten.

SvD har bett förvarsminister Sten Tolgfors (M) att kommentera siffrorna. Att 63 procent vill behålla plikten beror enligt honom på att undersökningen gjordes innan regeringen fört ut sin politik. Folk har ännu inte förstått fördelarna med att ha 55000 snabbt gripbara soldater, menar försvarsministern som istället tar fasta på de 28 procent som vill ha anställda soldater.

–Det är intressant att så många spontant förstått att det är problem med plikten. Värnpliktssystemet fungerar inte i den nya säkerhetspolitiska situation där vi också ska kunna ingripa utanför Sverige i närområdet och i internationella insatser, säger Sten Tolgfors.

Störst stöd har plikten i just den grupp av unga män som inte ska få bli soldater genom värnplikt. Hela tre av fyra (74 procent) av unga män mellan 15 och 29 år vill behålla värnplikten.

–Det här visar ju att det finns ett stort intresse för att göra en militär grundutbildning. Fler vill göra det än de som i dagens system kan göra värnplikt, säger Sten Tolgfors.

Enligt försvarsministern har hemvärnets försök med frivillig direktutbildning visat att kvaliteten på soldaterna och utbildningen blir högre än med dagens värnpliktssystem.

Riksdagens största parti, Socialdemokraterna, har svängt i frågan sedan i somras. SvD/Sifos mätning visar att S har största andelen väljare som vill behålla plikten, 69 procent.

–Det här stärker vår inställning att vi måste vara oerhört varsamma när man ändrar system. Det viktiga nu är att Sten Tolgfors och regeringen funderar om detta är rätt väg att gå, säger Peter Jonsson, S-ledamot i den arbetande pliktutredningen.

–Vi ska ha kvar mönstringsplikten och ha tre månaders grundläggande soldatutbildning. Efter det kan man skriva kontrakt med Försvarsmakten, klargör Peter Jonsson.

I det rödgröna blocket driver Miljöpartiet däremot linjen att överge värnplikten. Det stöds av 43 procent av MP-väljarna, medan 50 procent av dem vill ha kvar plikten.

De värnpliktiga själva kritiserar regeringens och Försvarsmaktens ”glädjekalkyler”.

–Vi är övertygade om att Försvarsmakten kommer att få betydande problem både med numerär och, kanske framför allt, kvalitet på dem som söker, säger Värnpliktrådets ordförande Oscar Rosén.

Mikael Holmström

08-13 56 36

mikael.holmstrom@svd.se

Fler artiklar