Alla nordiska länder hamnar på nedre halvan av frukt och grönsaksligan i Europa medan Medelhavsländerna hamnar på den övre.

– Det visar att vi har en hel del att jobba med. Vi borde äta dubbelt så mycket som vi gör i dag, konstaterar kostexpert Ulf Bohman, chef för nutritionsavdelningen inom Livsmedelsverket.

Den europeiska jämförelsen gäller 27 EU-länder och Norge och är framtagen av Freshfel, en europisk branschorganisation för frukt och grönsaksindustrin. 16 andra länder är bättre än Sverige. Detta trots en ökad medvetenhet om kostens betydelse för hälsan och tillgången på färska frukter och grönsaker året om även hos oss.

Sedan lång tid rekommenderar kostexperterna vid svenska myndigheter att vi bör äta 500 gram, eller minst fem portioner med frukt och grönsaker per dag. Då ingår även bär, juice och torkad frukt, rotsaker och baljväxter, men inte potatis.

Men när Livsmedelsverket kollade senast, förra hösten, var det mindre än en av tio som lydde rådet. Knappt fyra av tio nöjde sig med frukt och grönsaker tre till fyra gånger om dagen och sju av tio åt färre än så. Det är till och med en liten nedgång sedan år 2005.

– Kostråden har tillkommit eftersom det finns ett vetenskapligt samband mellan frukt och grönsaker och minskad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Det bidrar också till att hålla vikten. Frukt och grönsaker innehåller viktiga fibrer, vitaminer och mineraler. Förutom det dagliga välbefinnande konkurrerar det ut annat som kanske inte är lika bra för hälsan, förklarar Ulf Bohman.

Kvinnor är något bättre på att äta frukt och grönt än männen, äldre är bättre än yngre och högutbildade äter mer än lågutbildade, enligt kostvaneundersökningar från 1990-talet.

Har det betydelse vilka frukt och grönsaker man äter?

– Enligt rekommendationen bör man variera mellan olika sorter. Men vi vill gärna lyfta fram kålväxter och rotsaker. De innehåller mer av viktiga vitaminer och mineraler än exempelvis gurka och sallat och de är förhållandevis billiga, speciellt om man väljer att äta under rätta säsonger, säger Ulf Bohman.

Totalt sett har vi ändrat våra kostvanor de senaste fyrtio åren. Frukt och grönsaksätandet har fördubblats sedan 1960. Hur priset påverkar finns inga exakta kunskaper om. Jämfört med inflationen har grönsakpriserna nästan stått stilla under 2000-talet, medan priserna för frukt ökat något, enligt Jordbruksverket.

Att det går att ät hälsosamt och miljövänligt och samtidigt spara pengar, visade Folkhälsoinstitutet i ett regeringsuppdrag i våras. I dag går 35-40 procent av våra matkostnader till det som kallas utrymmesvaror som alkohol, chips, godis, läsk och kakor.

Om man minskar på det samt köttätandet och i stället ökar konsumtionen av frukt och grönt, spannmål och baljväxter kan matkostnaden minska med 1500-9000 kronor om året, beroende på de ursprungliga matvanorna. Beräkningarna har genomförts för en student och pensionär med mycket begränsad budget.

Även Folkhälsoinstitutets utredare betonade då att det gäller att gör rätt val av frukt och grönt, som grova grönsaker och rotfrukter och att anpassa sina inköp efter säsongens varor.