Smilla Luuk i Danderyd utanför Stockholm var fem år gammal när föräldrarna började ana oråd.

Dottern ville inte ens ha godis, eftersom hon hade så ont i magen. Familjen fick åka till sjukhus. Blodprovet visade att hon hade glutenantikroppar i blodet, och misstankarna att hon var glutenintolerant bekräftades senare.

Smilla Luuk är långt ifrån ensam. Det finns undersökningar som pekar mot att uppemot tre procent av svenska barn är glutenintoleranta, även om andelen bland svenska befolkningen som helhet uppges som en procent.

En delrapport i den internationella så kallade Teddy-studien visar att svenska barn tidigare har förhöjda nivåer av antikroppar mot gluten än barn från andra länder med samma genetiska förutsättningar. Antikropparna innebär att de är i riskzonen för att utveckla glutenintolerans.

–Vi har tidigare anat att det var så, men det är första gången det har gjorts en studie där man verkligen har kunnat visa det, säger Daniel Agardh, docent vid enheten för diabetes och celiaki vid Clinical research center och överläkare vid barnkliniken i Malmö.

I studien finns data från 4600 barn från Sverige, Finland, Tyskland och USA, i åldern upp till fem år, där alla har riskgenen HLA, vilket innebär en ökad risk för typ 1-diabetes. Eftersom det finns ett starkt samband mellan diabetes och glutenintolerans testas barnen i studien även för glutenantikroppar med blodprov.

Av barnen i studien har 400 någon gång haft antikroppar mot gluten i blodet, varav 132 diagnostiserats som glutenintoleranta.

–Sjukdomen börjar ofta smygande, så utan de kontroller vi har gjort hade det sannolikt dröjt länge innan man testade de här barnen för glutenintolerans. Att små barn ibland är nedstämda och lite hängiga är inget man som förälder tänker är orsakat av en tarmsjukdom, säger Daniel Agardh.

Särskilt drabbade är barn som har en dubbel uppsättning av en viss riskgen. För dem är risken att utveckla glutenintolerans sju gånger större än för dem som saknar dessa gener. Även svenska flickor tycks vara särskilt drabbade och löper nästan dubbelt så hög risk som amerikanska barn med samma genuppsättning att bli glutenintoleranta.

I riskgrupperna följs barnens dagliga kostintag genom dagböcker som föräldrarna för. Resultaten visar att de svenska barnen får i sig gluten tidigare.

I slutet av 1980-talet femdubblades plötsligt antalet nya fall av glutenallergi bland barn i Sverige. Kostråden till nyblivna föräldrar ändrades, så att barn skulle börja äta gluten i små mängder för att hinna vänja sig vid ämnet. Samtidigt minskades mängden gluten i den välling som ges till de minsta barnen. Efter det sjönk antalet barn med glutenintolerans till samma nivå som tidigare.

–Det tyder på att kosten har stor betydelse, säger Daniel Agardh.

Men uppgifterna från Teddy-studien visar att även med ändrade kostråd och minskad mängd gluten i välling, så sticker de svenska barnen ut genom att tidigare utveckla glutenintolerans. Men det kan vara skillnad i om barnen får i sig gluten genom till exempel välling eller gröt.

– Vi tittar även på andra faktorer. Det kan till exempel finnas en annan genetisk avvikelse hos de svenska barnen som gör dem extra utsatta, säger Daniel Agardh.

Smilla Luuk har sedan drygt ett år tillbaka bloggen glutenfrittliv.se. Det handlar om vardagssaker – som att det är svårt att hitta färdigrätter i butik, eller problem med att företag slentrianmässigt märker produkter med ”kan innehålla spår av gluten”.

Hon kan i och för sig tycka att det är trist att bli förknippad med sjukdomen som ”hon som äter konstig mat”. Men att folk läser och inspireras av hennes blogg tycker hon bara är roligt.

–Den har blivit en del av mig, säger hon.

Smilla Luuk är intresserad av matlagning och anpassar och gör egna recept som hon delar med sig av på bloggen. I familjens kök har hon ett eget skåp med glutenfria produkter.

–Det finns glutenfritt mjöl. Det funkar nästan alltid att byta ut, även om kakor och såser ibland kan bli rinniga.

Får hon i sig gluten sväller magen upp och hon får ont, men det var flera år sedan sist. Vardagen fungerar oftast utan problem.

–Någon gång kan det kännas tråkigt och orättvist. När någon gjort en tårta som alla säger ”åh vad gott” och så sitter jag där med en torr kanelbulle från frysen, säger hon.