scanpix
Perspektiv
I en ny rapport slår Jordbruksverket fast att västvärlden måste dra ner på köttätandet för att minska utsläppen av växthusgaser från livsmedelsproduktion.
Efter 1990-talets stora utbrott av Galna kosjukan rasade efterfrågan på kött i nästan hela Europa, men inte i Sverige. De fallande priserna efter en av vår tids största livsmedelsskandaler är den enskilt viktigaste förklaringen till att svenskarna i dag äter 30 procent mer kött än 1980.
LÄS OCKSÅ ”Köttet måste bära sin klimatpåverkan”
I vår kultur har vi förstås ätit kött i tusentals år ibland till och med för lite, men dagens överkonsumtion är ny. Många konsumerar i dag 50 till 100 procent mer protein än vad kroppen behöver. Men köttfrosseriet är inte bara ett onödigt slöseri utan kopplas av allt fler forskare till hälsoproblem som är fullt i nivå med vad socker och snabba kolhydrater redan har ställt till med.
Den formel för god hälsa som tillämpas av sunda kulturer runt om på vår planet är enkel: ät lite men bra och näringsrikt, rör på dig i vardagen och respektera och ta hand om varandra.
LÄS OCKSÅ Regeringen säger nej till ”köttskatt”
En minskad konsumtion av kött skulle även vara bra för klimatet. Världens produktion av köttdjur bidrar med 18 procent av människans utsläpp av koldioxid, 37 procent av den aggressiva växthusgasen metan och 65 procent av utsläppen av kväveoxid.
De två senare kommer främst från gödsel från de 56 miljarder djur som föds upp på vår planet i ett givet ögonblick.
Lägg till det att 40 procent av världens spannmål används som foder till köttdjur istället för att ätas direkt. Dessa spannmålsodlingar upptar ungefär en tredjedel av all odlad yta och bidrar avsevärt till skövlingen av regnskogar.
Djurhållningen slukar enorma mängder vatten, vilket är en bristvara på många håll i världen. Det har beräknats att varje kilo kött kräver 13 kilo spannmål och 30 kilo foder, och för att framställa ett kilo kött går det i alla led sammanlagt åt 43 000 liter vatten.
Att bara välja en annan sorts mer klimatvänligt kött är inte oproblematiskt. Djur som föds upp snabbt på liten yta genererar mindre växthusgaser per kilo kött men klimatmålen hamnar på kollisionskurs med krav på bättre djurskydd. I trånga miljöer kan djuren inte få utlopp för naturliga beteenden och blir mer känsliga för smittsamma sjukdomar som måste kureras med antibiotika.
De klimatvänligaste djuren bidrar inte heller till öppna landskap och kulturbygder och har inte det goda och hälsosamma kött med varierade fettsyror som återfinns hos djur som betat på sitt naturliga sätt.
Så ät lite men bra om du ska äta kött. Och ta vara på hela djuret.
Det som är bäst för vår egen hälsa tycks av en lycklig tillfällighet vara bäst för planeten vi bor på.
LÄS OCKSÅ Så lite rött kött bör du äta i veckan
