Vänsterpartiets förslag i valrörelsen att avskaffa hemläxor kallar Jan Björklund ”rena stolleriet”. Han gillar hemuppgifter: ”Läxor ökar den tid elever ägnar åt skolan, och rätt utformade tränar de ett individuellt ansvarstagande.” Foto: Malin Hoelstad
Landets grundskoleelever ska ha fler lektioner i svenska, historia och religionskunskap. Det slår skolminister Jan Björklund fast inför regeringens översyn av läroplanerna. Samtidigt vill han slopa dagens blockbetyg i NO- och SO-ämnena.
I god tid före valet hade folkpartiet en utbildningspolitisk agenda för de 100 första dagarna klar.
I detalj listades i vilken ordning de prioriterade besluten skulle klubbas på regeringssammanträdena. Ett agerande som irriterade allianskollegorna: valet var inte vunnet och inga statsrådsposter fördelade.
Men efter höstens maktskifte blev Jan Björklund, som väntat, skolminister. Sedan dess har utredningsuppdrag, promemorior och lagförslag lämnat hans tjänsterum i en strid ström: förbud för elevstyrda gymnasier, nationella prov i årskurs tre, tvångsflytt av mobbare, rätt för lärare att beslagta elevers mobiltelefoner och mp3-spelare, betygsliknande omdömen för sjuåringar.
Jan Björklund nickar nöjt.
–Vi har genomfört precis det vi lovade, och det vi vann valet på. Men mycket återstår. Den nya gymnasieskolan, det nya betygssystemet, lärarutbildningen, hela skollagen. Vi ska ju reformera hela skolväsendet under en rätt kort tidsperiod.
I höst inleder regeringen en stor översyn av läroplanerna. Inriktningen är ännu inte förhandlad i alliansen, men ansvarig minister vet vad han vill.
–Jag menar att vi i Sverige måste stärka de humanistiska bildningsidealen. I vår moderna värld räcker det inte att kunna zappa och surfa och messa, utan vi måste också ha kulturella förankringar.
Svenska elever ägnar, enligt Jan Björklund, betydligt mindre tid åt skolarbete än elever i något annat jämförbart land.
Hans kommentar är syrlig.
–Det är förmodligen inte så vi blir framgångsrikast i världen.
Först och främst bör eleverna ha mer undervisning i svenska, ett ämne som Jan Björklund anser ska få ”en uttalad särställning”.
–Det handlar både om att utöka läsning och skrivning, men också litteraturkunskap.
Samtidigt öppnar han för att återinföra två separata betyg i ämnet: ett i svenska språket och ett i litteraturkunskap.
–Jag tror att det skulle leda till att man värderade upp litteraturkunskapen igen.
Den största ”förloraren” på schemat är emellertid historia, slår han fast.
–Det har minskat mer än något annat ämne sedan efterkrigstiden, och min ambition är att utrymmet för historia ska öka. Man kan i samhällskunskap lära sig hur EU fungerar, men det är genom att studera historia som man lär sig varför EU behövs.
Skolministern vill också att landets grundskoleelever ska ha fler lektioner i religionskunskap.
–Man har varit så angelägen om att sekularisera skolan, så att religionsämnet tagit väldigt mycket stryk. Men det räcker att titta ut i världen för att förstå vad religionen betyder, också för vårt samhälle idag.
I första hand handlar läroplansöversynen om att se över fördelningen mellan befintliga ämnen. Men på sikt anser Jan Björklund att den totala undervisningstiden ska utökas. Fler lektioner kan inrymmas på schemat, utan att skoldagen förlängs, konstaterar han. Ett sätt är att dra ned på antalet håltimmar.
–Vi har väldigt mycket luft i elevernas scheman. Men det handlar inte om att de lärare som redan går på knäna ska undervisa mer. Vi vill tillföra resurser, men det är en långsiktig ambition.
Inför den kommande betygsreformen klargör Jan Björklund också att han vill slopa blockbetygen, det vill säga att skolor kan sätta ett gemensamt betyg i NO-ämnen (fysik, kemi, biologi) och SO-ämnen (geografi, historia, samhällskunskap, religionskunskap).
–Att slå ihop en grupp ämnen, och bedöma dem tillsammans, förtar ämnenas specifika kunskapsinnehåll.
Den borgerliga skolpolitiken har mötts av högljudda protester, och i fokus för kritiken står skolministern själv. En ”batongpolitiker”, som lägger ”högerpopulistiska” förslag, anser vänsterpartiledaren Lars Ohly.
En major som driver en ”extrem” politik, och behandlar skolan som ”en kaserngård”, tycker förre skolministern Ibrahim Baylan.
–Jag tror att utbildningspolitiken är ett viktigt skäl till varför svenska folket bytte regering. Det bör Baylan och andra fundera över. Vår politik är på inget sätt extrem. Det handlar om att återupprätta bildningsskolan, som i verklig mening skapar jämlikhet och ger förutsättningar till klassresor för barn.
För egen del har han en ”väldigt stark övertygelse” om att regeringens recept för att lyfta svensk skola är det rätta. Kunskapsmässigt har Sverige hamnat långt på efterkälken, kritiserar Jan Björklund.
Huvudorsaken: den socialdemokratiska ”flumskolan”.
– Svallvågorna av 1968 års vänstervåg blev kraftiga i svensk utbildningspolitik.
Men det är inte bara oppositionen som ger ministern mothugg. Även de båda lärarfacken tar avstånd från delar av den förda politiken. Det bekymrar inte Jan Björklund.
– Jag har hållit på med den här frågan i tio år och är helt medveten om att politiken är kontroversiell. Men jag var på två lärarkonferenser i Småland nyligen, med sammantaget 1500 lärare. Där jublade folk över den nya skolpolitiken.
