Efter 908 dagar i fångenskap beslöt de amerikanska myndigheterna att släppa den terrormisstänkte svenske medborgaren Mehdi Ghezali från Guantánamobasen på Kuba i juli 2004.
Utrikesminister Laila Freivalds sa då att den svenska regeringen inte lämnat några garantier eller löften till de amerikanska myndigheterna i samband med frisläppandet.

Men enligt TV4:s Kalla Fakta, som har granskat vad som egentligen sades mellan Sverige och USA i juli 2004, är sanningen en annan.
Enligt programmet, som sändes i går kväll, överlämnade USA:s ambassad i Stockholm den 2 juli 2004 en så kallad diplomatisk not som togs emot och hemligstämplades av svenska UD. Det sista som står i dokumentet innan sekretessen tog vid var ett löfte från USA att Mehdi Ghezali skulle släppas och föras till Sverige.

Men källor till redaktionen innehöll den två sidor långa noten också vissa garantier. I det svar från UD som överlämnas till det amerikanska Utrikesdepartementet samma dag ska det enligt källorna bland annat ha stått:
• Att de amerikanska myndigheterna ska informeras när Mehdi Ghezali ansöker om pass.
• Att svenska myndigheter kommer att rapportera till USA om Mehdi Ghezali gör en utlandsresa och även vilka personer han träffar.
– Problemet är att det förefaller vara ett samarbete med den amerikanska säkerhetstjänsten som går längre än vi haft tidigare. Och en känsla är att det har begåtts felaktigheter, säger Thomas Hammarberg, generalsekreterare för Olof Palmes internationella centrum, till Kalla Fakta.

Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet, är också han kritisk till förfarandet:
– Sveriges regeringen har gjort en deal vid sidan om och det har de antagligen gjort av politiska och pragmatiska hänsyn. Att det blev besvärligt för den svenska regeringen att det satt en svensk medborgare, antagligen oskyldig, i en främmande makts närvaro utan rättsligt stöd för det, säger han till Kalla Fakta.


Till SvD säger Laila Freivalds att noten inte handlade om en skriftlig överenskommelse länderna emellan. Istället, menar hon, var det en information om vad svenska polismyndigheten har rätt att göra inom svenska lagars rammar.
– I noten anges olika åtgärder som svenska polisen kan vidta och att de kommer att vidtas i enlighet med svensk lagstiftning. Detta betyder att det är myndigheten som får avgöra om det föreligger skäl att vidta de här åtgärderna.

Du menar att UD inte gett USA några garantier?
– Den enda överenskommelse vi har haft är att de skulle släppa honom. Det finns ingen annan skriven överenskommelse mellan USA och Sverige. Det finns en notväxling och i den anger vi vad, i enlighet med svensk lag, svenska myndigheter kan göra. Vad vi utlovar är att de ska göra det de kan göra enligt svensk lag, säger Laila Freivalds till SvD.

Peter Althin, Mehdi Ghezalis advokat, kände inte till notväxlingen förrän Kalla Fakta kontaktade honom. Till SvD säger han att det, om uppgifterna stämmer, är oacceptabelt att en svensk medborgare som inte misstänks för något brott ska övervakas.
– Jag tolkar det som att regeringen uppenbarligen har någon överenskommelse trots att man sagt att man inte har haft det. Om det har haft betydelse för frisläppandet vågar jag inte säga, säger Peter Althin till SvD

Mehdi Ghezali har valt att inte medverka i Kalla Faktas reportage. Om han och Peter Althin kommer att gå vidare utifrån dem nya uppgifterna är oklart.
– Just nu fokuserar vi på skadeståndsfrågan. Men jag får föra en diskussion med Mehdi Ghezali och se vad han vill.