De svenska elevernas försämrade position i naturvetenskap blev känd redan i förra veckan. När hela den internationella skolundersökningen Pisa offentliggjordes igår stod det klart att svenska ungdomar tappar mark även i matte. Svenska niondeklassare är däremot fortfarande bra på att läsa.

I både matematik och naturvetenskap hamnar svenska 15-åringar på en genomsnittlig nivå bland västländerna inom OECD. För tre år sedan var svenskarna bättre än snittet. Utbildningsminister Jan Björklund (fp) är oroad men inte överraskad.

–Huvudförklaringen är en felaktig utbildningspolitik under ett antal årtionden. Felen har varit låga kunskapskrav, att läraryrkets status har sänkts, dålig studiedisciplin och rädsla för att mäta resultat, säger Jan Björklund.

Han betonar att regeringen nu håller på att lägga om politiken med bland annat tidigare nationella prov och en ny lärarutbildning.

Socialdemokraterna vill istället satsa på mindre skolklasser, särskilt i skolor där många elever har svårt att klara kunskapskraven.

–Vi vill styra resurserna till de skolor som behöver dem bäst, säger skolpolitiska talespersonen Marie Granlund (s).

Hon föreslår också att ett expertråd ska få i uppdrag att få fram en handlingsplan för hur svenska elevers resultat i matte och naturvetenskap ska förbättras. Men Jan Björklund tycker att frågan redan har utretts tillräckligt:

Den nya rapporten visar också att skillnaderna i kunskapsresultat mellan de svenska skolorna har ökat, både jämfört med 2000 och 2003. Ordföranden för Lärarnas riksförbund, Metta Fjelkner, tycker att det är bekymmersamt.

–Kommunaliseringen i början av 90-talet har bidragit till minskad likvärdighet i den svenska skolan, säger hon.

Fortfarande är olikheterna små jämfört med i många andra länder – men det land i studien som har minst skillnader mellan elever och skolor är Finland. De finländska eleverna lyckas också bäst av alla i kunskapstesterna.

–Finland visar att det inte behöver finnas någon motsättning mellan hög genomsnittlig kunskapsnivå och likvärdighet, säger Anders Auer, undervisningsråd på Skolverket.

Svenska beslutsfattare vänder nu blicken mot Finland för att förbättra den svenska skolan. Företrädare för lärarförbunden pekar inte minst på att läraryrket har hög status i Finland och att lärarutbildningen där är femårig.

Utbildningsminister Jan Björklund ser också Finland som föredöme.

–Är det något land vi hämtar inspiration från så är det Finland, säger han.