I går presenterades resultatet för Pisa, en internationell undersökning som visar hur 15-åringar över hela världen ligger till i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. För den svenska skolan är resultatet nedslående.

Resultaten i läsförståelse har sjunkit och ligger nu på en genomsnittlig nivå internationellt sett. I alla tidigare undersökningar har Sverige varit bättre än genomsnittet. Nästan var femte elev når inte upp till basnivån i läsförståelse, den som behövs för att kunna tillgodose sig ny kunskap.

Pojkar har tappat mer än flickor, de svagpresterande allra mest.

I matematik ligger Sverige på genomsnittlig nivå, internationellt sett. För sex år sedan låg vi över det. I naturvetenskap ligger vi nu under genomsnittet.

Men inte bara själva kunskaperna har försämrats. Dessutom har skillnaderna mellan eleverna ökat.

I rapporten från år 2000 låg Sverige bra till när det gällde att elever oavsett social bakgrund och ekonomiska förutsättningar fick samma möjlighet att nå målen i skolan. Nu ligger Sverige bara på genomsnittet.

Skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever ökar. Och deras socioekonomiska bakgrund är mer avgörande.

Mikael Damberg, Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesman, tycker att läget för skolan är mycket allvarligt.

–Det krävs åtgärder nu, inte om tio år. Det som är överraskande är att vi ser tapp även på områden där vi traditionellt är starka, som läsförståelse och likvärdighet, säger han.

Han vill att partierna lägger den politiska prestigen åt sidan för att gemensamt lösa problemet. Till exempel tycker han att regeringen ska möta Socialdemokraternas krav om att öronmärka pengar för att minska klasserna. Dessutom vill han förändra skollagen så att kommunerna tvingas ge mer av skolpengen till skolor med lågpresterande elever.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) är inte förvånad över resultatet, men övertygad om att ett nytt betygssystem, tidigare nationella prov och en ny lärarutbildning kommer att förändra resultatet.

–Vi har sett att kunskapsresultaten sjunker och det här bekräftar trenden. Mitt ansvar är att lägga om politiken och det är det vi gör nu, säger han till TT.

Till Rödabergsskolan i Stockholm söker sig många aktivt, och många av elevernas föräldrar är välutbildade. Rektor Peter Lundström tror att det största problemet med den svenska skolan är segregationen.

–Det stora är att vi måste bryta segregationen. Det spelar roll om man går i skolan i ytterområdena eller där eleverna har svensk bakgrund och välutbildade föräldrar. Det är en fråga för politikerna.

Svenskläraren Olle Hellmers tror att den stora skillnaden mellan skolorna också handlar om att kommunerna har så olika mycket pengar att lägga på dem.

–Jag tycker att skolan borde förstatligas igen. Och att politikerna slutar använda den som politisk slagträ.

Men Olle Hellmers är inte övertygad om att resultaten kommer vara bättre om tre år, trots ny läroplan, nytt betygssystem och ny lärarutbildning.

Anna Marie Gelotte tycker att det viktigaste för att det ska vända är att lärarna får mer tid och ork.

– Lektionerna måste bli mer än ett störande moment.

Både känner att de fått mindre tid till sitt verkliga uppdrag.

– Lärarna har blivit byråkrater, säger Olle Hellmers.

Eleverna i Rödabergsskolans niondeklasser tror att bra lärare är nyckeln till höga kunskaper.

– För ett par år sedan hade vi nästan bara diskussion och inga läxor. Men ibland måste man vara traditionell, säger Phelan Chatterjee.

Han tror att en förklaring till de försämrade resultaten i läsförståelse är att läskulturen bland ungdomar håller på att försvinna.

–Nu tittar man på tv och spelar datorspel i stället för att läsa.

Hannes Aspåker påpekar att samhället har förändrats de senaste tio åren.

–Rena faktakunskaper är mindre viktiga nu. Det är viktigare att veta hur man tar reda på mer information, säger han.

Varken på Lärarnas Riksförbund eller Lärarförbundet är man förvånad över undersökningen.

–Det här har vi tyvärr har förutsett under lång tid. Skolan har decentraliserats och staten har under lång tid inte tagit sitt ansvar, säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet, tycker att det allvarligaste i rapporten är att de svagaste eleverna tappar mest.

–Staten, kommunerna och de fristående skolorna måste vakna.