Patrullen besköts med finkalibrig eld samt raketgevär 45 kilometer väster om Mazar-e-Sharif i samhället Temorak i Balkh-provinsen. En granat träffade fordonet där soldaterna färdades.

– En svensk officer blev allvarligt skadad, säger Marie Tisäter vid Försvarsmaktens informationsstab.

– Hans hälsotillstånd är stabilt, men allvarligt. Han har genomgått en operation och kommer att föras hem till Sverige under lördagen.

Även två finländska soldater skadades i attacken. De färdades alla i samma splitterskyddade Geländewagen tillhörande det finska försvaret.

De skadade fick första hjälpen av sina kamrater på plats och transporterades därefter av amerikanska sjukvårdshelikoptrar till det tyska fältsjukhuset i Marmal.

– De skadade kunde undsättas inom en timme efter attacken, säger Willhelm Gullbrand, Försvarsmaktens pressofficer på plats i Afghanistan.

Larmmeddelandet om att truppen kommit i strid och hade tre skadade kom klockan strax innan klockan 12 lokal tid, vid nio-tiden i morse svensk tid.

Tunga förstärkningar sändes genast ut från den svensk-finska huvudbasen Camp Northern Light utanför Mazar-e-Sharif. Även flygunderstöd från den närbelägna flygbasen i Marmal sattes in.

Vad var det för typ av patrull?

– Det kan jag inte säga, men det var fler än ett fordon inblandade.

Operationen fortsatte sedan under eftermiddagen med fortsatta stridskontakter.

Den skadade svenske officeren kommer från Norrbotten. Anhöriga är underrättade.

Attacken i Afghanistan är beklaglig, men Sveriges Afghanistanpolitik står fast, säger Socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlin till Svenska Dagbladet.

– Vi beklagar när svenska soldater skadas eller förolyckas i Afghanistan. Vi i riksdagen har tagit beslutet att skicka svenska soldater dit under FN-mandat, och vi är tacksamma för dem som arbetar för och främjar FN:s mål om fred och säkerhet. Men vi är medvetna om riskerna.

Regeringen tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet slöt i november en överenskommelse om framtiden för den svenska Afghanistanstyrkan. Styrkan ska de närmaste åren trappa ned sitt stridande uppdrag och i stället ha en mer stödjande funktion, främst genom att utbilda Afghanistans egna förband och polis.

Målet är att svensk militär inte längre ska ha några stridande uppgifter vid utgången av 2014.

Skulle läget kunna bli så allvarligt att ni skulle se över den här överenskommelsen?

– Att spekulera i en smärtgräns vad gäller dödade eller skadade soldater för att ta ett beslut om att dra tillbaka trupperna vore oansvarigt och kontraproduktivt. Det öka riskerna för svenska soldater, säger Ahlin.

Han säger att det finns många anledningar till att läget har blivit allvarligare i Afghanistan.

– Det finns i dag betydligt fler soldater i området där vi har vår trupp, både amerikanska och svenska, men det viktigaste är att den afghanska armén har blivit större. Ju fler soldater i mordet, desto större område kan de täcka – och då stöter de på talibaner och motståndsrörelser i högre grad.

Försvarsminister Sten Tolgfors säger att det är ”synnerligen tråkigt” varje gång som svenska soldater på plats drabbas. Men det förändrar ingenting vad gäller den svenska insatsen:

– Vi har en långsiktig uppgörelse mellan sex partier som går flera år framåt i tiden. Det är i utsatta tider det är viktigast att stå fast för att utländsk trupp så småningom ska kunna lämna Afghanistan.

Utrikesminister Carl Bildt beklagar händelsen, men säger att den inte förändrar något vad gäller den svenska insatsen.

– Jag vet väldigt lite om händelsen, mer än att det förmodligen handlar om en fjärrstyrd bomb väster om Mazar-e-Sharif som är ett område där det är problematiskt, sade Bildt efter ett samråd med riksdagens EU-nämnd.

– Vi är i ett farligare område och det har lett till ökade konfrontationer. Man har varit väl medveten om från den svenska militären att så skulle ske när man ger sig in i detta område.

Även FP-ledaren Jan Björklund säger att ”det är beklagligt och allvarligt”, men att det får inte styra över besluten om den svenska närvaron, säger han

– Om talibanerna vet att om man åsamkar den svenska styrkan förluster så åker vi hem, kommer de att satsa på att göra just det.

– Det är riskfyllt att vara i Afghanistan. Det vet vi och alla som verkar där och vi ska backa upp dem med bästa möjliga utrustning, säger han.

Den svenska truppen i Afghanistan består av cirka 500 personer. Dess mandat från riksdagen går ut den 1 januari 2011 och måste förlängas.

Styrkan arbetar inom ramen för Isaf. Den utför sitt arbete på inbjudan av Afghanska regeringen och med stöd av ett FN-mandat. Ansvarsområdet omfattar fyra provinser i den norra delen av landet: Balkh, Samangan, Jowzjan och Sar-e-Pul.

Hittills har fem soldater stupat i den svenska styrkan. Dessutom har en soldat i den norska styrkan med svensk-norskt medborgarskap dödats, liksom en afghansk tolk som var anställd av den svenska styrkan.