Det lilla samhället i Gästrikland där Daniel Westling är född och uppvuxen ligger bara två timmars bilresa norrut från Stockholm. Men det är mycket långt från storstadens glättade utbud.

I ena änden av byns huvudgata ligger kyrkan med 1700-talsgrund, i andra änden missionshuset. Däremellan Ica, Coop och Systemet. Naturen med sjöar, ängar och skogdungar kryper nära.

På cykelavstånd från centrum ligger bostadsområdet där Daniel Westlings föräldrar bor kvar i det röda kedjehuset från 1960-talet. Mamma Eva har jobbat på dåvarande Postgirot i Gävle, pappa Olle är socialchef i Sandviken. De har motstått alla medieförsök under åren och aldrig avslöjat något om sonen och hans ovanliga flickvän.

Familjesammanhållningen är stark. Daniel är gudfar åt storasyster Annas dotter och han är ganska ofta hemma på besök, både med och utan Victoria.

– Jag brukar vara i Ockelbo ungefär en gång i månaden och oftast sover jag också över hos mina föräldrar. Jag är mycket stolt över min familj, sade Daniel i den enda intervjun av mer privat karaktär som han givit.

Det var år 2004 i elevtidningen En Spänn som ges ut på hans gamla högstadieskola. Medan Victoria väntade bakom de rutiga köksgardinerna hemma hos föräldrarna, tog Daniel sig tid att sitta två timmar på Perslundaskolan med de 13-åriga flickor som intervjuade honom. Alla frågor om kronprinsessan var dock förbjudna.

– Han var väldigt vänlig och efteråt pratade vi om texten i flera timmar i telefonen, han var mycket noga med att allt skulle bli rätt, berättar eldsjälen bakom elevtidningen, läraren Ulf Gräsberg.

Som blivande kronprinsessgemål kommer Daniel Westling, om än motvilligt, att hamna i rampljuset och det finns en naturlig nyfikenhet på vem han egentligen är. Som vältränad, naturintresserad, renlevnadsmänniska framtonar han som de egna gym- och friskvårdsföretagens bäste pr-man.

De som vet mer om honom än så, både nya Stockholmsvänner och gamla kompisar han fortfarande umgås med, sluter en skyddande mur av tystnad kring honom. Och i hembyn sipprar inget illasinnat skvaller ut, många tonar ned allt ståhej.

– Här låter man dem vara ifred. Visst är vi stolta, men man vill visa respekt. Alla verkar måna om att de ska få vara vanliga här, som Monika Lundström säger, rektor på Perslundaskolan.

Många har mött paret på Ica eller skogsstigen, men ingen tränger sig på eller tittar nyfiket. Kanske är det som Daniel säger i elevintervjun:

– Jag tror det finns en speciell Ockelboanda som bygger på att Ockelboborna är mycket genuina och bryr sig om varandra.

Han framhåller själv att hans trygga barndom betytt mycket och gett honom en stabil plattform.

På den stilla gatan utanför föräldrahemmet brukar Säpobilarna parkera de gånger Daniel har sällskap av Victoria.

– Man blev lite förvånad första gången. Men vi brukar inte låtsas om något, det är ingenting vi tar upp. Hans föräldrar är så trevliga. De brukar vara med på våra gatufester, säger en av grannarna, Rolf Järnkvist.

Han är pensionerad lärare och undervisade Daniel i engelska och samhällskunskap på högstadiet.

– Daniel var väldigt normal. Trevlig, öppen och ambitiös, minns han.

Enligt betygen var dock Westlings grabb ganska medelmåttig i skolan. Han slutade nian med 3,3 i snittbetyg (5,0 var högsta), betyg som sedan sjunkit till 3,1 när han gick ut den tvååriga sociala linjen på gymnasiet i Sandviken.

Idrott var hans bästa ämne och alla slags sporter det stora fritidsintresset. I övre tonåren spelade han division 1-hockey i Hofors HC:s junior- och A-lag.

– Han var snabb och stark. Han är ju inte så lång men han var välbyggd redan då. En jättetrevlig kille, rolig, han hade glimten i ögat, berättar Johan Kämpe, dåvarande lagkamrat och numera tränaren i klubben.

Ockelbo IF:s hockeyrink och fotbollsplan ligger tvärs över ängen hemifrån Daniels föräldrahem.

– Man bodde ju nästan vid rinken när man var mindre och det är en nostalgisk känsla när man i vuxen ålder återvänder till barndomens hockeyarena, kommenterar han själv i intervjun med eleverna.

I dag är det främst golf och gymträning som gäller för Daniel Westling. Intressen han kombinerar i sin senaste investering, ett gym på golfklubben Bro Hof utanför Stockholm.

Förutom idrotten fanns, och finns, inte mycket annat att göra för ungdomar i Ockelbo än att gå på ungdomsgården. På Daniels tid höll man till vid Kyrkans hus, i den faluröda längan där kyrkans unga har samlingar.

– Den stängde klockan 22 på vardagar och 23 på fredagar. Vi tittade på tv tillsammans, spelade pingis, där fanns solarium och en verkstad. Daniel och jag var inte kompisar, men alla kände ju alla. Vi hade haft tuffa matcher om bollen varenda rast i grundskolan, berättar Magnus Jonsson som gick klassen över Daniel.

I dag är han politiker (s) och hemortens kommunalråd sedan förra valet. Han är lite kluven inför den forna skolkamratens berömmelse.

– Det är naturligtvis en väldigt speciell situation, unik. Det är oerhört bra pr, Ockelbo nämns ofta, man vet var det ligger. Å andra sidan gör vi inget särskilt av det. Vi ska låta dem leva ostört så länge det går, säger Magnus Jonsson.

Efter lumpen vid dåvarande I 14 i Gävle, där Daniel Westling muckade med toppbetyg, drog han till Stockholm, där han utbildafr sig till idrottspedagog vid Lillsveds folkhögskola.

Han arbetade som personlig tränare, konsult och ledarutbildare på en sportklubb innan han som 27-årig öppnade eget gym med en kompanjon. Det var dit, till Master Training, som kronprinsessan Victoria kom och Daniel Westling inte bara blev hennes personlige tränare, utan också partner för livet.