Hur är rättssäkerheten i Pakistan?
Läget i Pakistan är mycket allvarligt med ett blodigt inbördeskrig som rasar i norr. Civila politiker och militärer är ofta hotade och attentaten är många. Terrorist- eller spionmisstänkta utlänningar behandlas hårt.
– Rättssäkerheten är väldigt låg på grund av 38 år av militärstyre. Man har ett brittiskt rättssystem som krockar med ett muslimskt. I städerna har det brittiska högre legitimitet och i landsbygden har sharia högre. Förvaltningsapparaten är svag och gagnar de rika och utnyttjas för politiska syften anser de flesta pakistanier, säger Sten Widmalm, statsvetare på Uppsala universitet och Pakistanexpert.
Sam Zarifi, chef för Amnesty Internationals Asienavdelning, vill inte fördöma rättssystemet helt.
– Men det finns många problem med politisk inblandning, särskilt i fall som det här som har att göra med nationell säkerhet.
Hur skiljer sig rättsläget för en europé jämfört med en pakistanier?
Skillnaden är enorm, enligt Sam Zarifi.
– I stort sett varje dag hålls många människor i liknande fall, som vi aldrig hör talas om. Vi hör bara om Ghezali och de andra för att de är svenskar. Hundratals människor försvinner utan att någon medger att de håller dem, med regeringens goda minne.
Men risken är att det blir tvärtom, enligt Sten Widmalm.
– Om det framkommer bevis som är av substans kan de bestämma sig för att göra ett dramatiskt exempel av svenskarna. Rent politiskt finns behov av att visa att man tar i hårt mot utlänningar som kommer dit, för att avskräcka, säger Sten Widmalm.
Hur stor är risken att dömas till döden för spioneri eller terrorbrott?
Runt 7 000 människor sitter i dödsceller i Pakistan. Men den nya regeringen har lovat förbättringar och är inte lika aggressiva kring dödsstraffet, enligt Amnesty. Dock gör de långt ifrån tillräckligt, anser organisationen och 15-25 personer har avrättats det senaste året.
– Spioneri är en väldigt tung anklagelse. Om det stämmer skulle det tyda på att man har konkretiserat anklagelserna ett snäpp. Det finns möjlighet för staten att utdöma de strängaste straffen, säger Sten Widmalm.
Sam Zarafi säger att det är mycket osannolikt att Mehdi Ghezali skulle dömas till dödsstraff, men att det kan handla om långa fängelsestraff, även om han bara har varit i samröre med terrorister.
Hur tufft är det i pakistanska fängelser?
– Det är aldrig kul i fängelser, men de i Pakistan är knappast kända för sin trevlighet, säger Sam Zarifi.
Enligt honom är den farligaste perioden den efter gripandet, då det förekommer systematisk misshandel av fångarna och mycket tuffa förhör.
I de normala fängelserna kan det bli lite bättre, samtidigt som om de är långt ifrån moderna fängelser. I vissa fängelser sitter man ensam i en cell men i många sitter ett stort antal fångar tillsammans.
Det är troligt att Mehdi Ghezali skulle hamna på ett fängelse för säkerhetsklassade fångar i Islamabad om han dömdes.
Vad kan Sverige göra?
Enligt Amnesty bör den svenska regeringen ligga på hårt, eftersom den pakistanska regeringen är känslig för tryck utifrån. Men Sten Widmalm ser svårigheter.
– Normalt sätt så ska UD försöka kontakta berörd regering och försöka få sina egna medborgare utlämnade. I det här fallet kan det bli ett profilfall och då är de mindra benägna. Vi har varken bistånd eller större projekt på gång, inte EU heller. De enda som har påverkanskraft är USA, och även britterna.
Hur vanligt är det att västerlänningar grips?
Det är mycket ovanligt med västerlänningar som grips i samband med terrormisstankar eller liknande. ”En handfull fall” enligt Amnesty, främst från USA och Storbritannien. De flesta utlänningar som grips i Pakistan i terrorsammanhang är indier, afghaner eller malaysier.
Vad kräver Amnesty i det här fallet?
– I det här fallet och i många andra så vill vi att de ska ha tillgång till advokater och få konsulära råd från sitt hemland. De måste också anklagas för ett brott eller släppas. Om de anklagas för ett brott så ska de behandlas bra. Det är också speciellt med det lilla barnet. Det är viktigt att man ser till att barnets välbefinnande.
