Det är Konsumentföreningen Stockholm som låtit laboratoriet Analycen undersöka vitamin- och mineralhalten i åtta påsar med fryst broccoli av olika märken. Variationerna visade sig vara stora.
• Betakaroten: nästan två och en halv gånger mer i Ica Handlarnas broccoli än i Coops X-tra.
• Folat: dubbelt så mycket i Signum som i Änglamark.
• Kalcium: nästan dubbelt så mycket som i Signum.
Dessutom var halten av betakaroten tre gånger högre i en av Änglamarks påsar än i en annan.
- Företagen måste skärpa sig och göra analyser av kvalitén på varorna de köper in. Konsumenterna måste kunna lita på att framför allt dyrare varumärken har ett näringsinnehåll som håller en jämn och hög nivå, säger Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor på Konsumentföreningen Stockholm.
Analyserna bekräftar den bild av ett starkt växlande näringsinnehåll i frukt och grönt som SvD skildrade i en artikelserie förra sommaren. Flera faktorer kan spela in, exempelvis mineralinnehållet i jorden, nederbörd och soltimmar, men även förädling av sorter, lagringstid och mognadsgrad vid skörd kan inverka.
Det kanske mest upprörande var att vi betalade 60 000 kronor och ändå var analyserna osäkra. Det visar tydligt att ingen prioriterat att ta fram bra mätmetoder för vitaminer och mineraler. Bekämpningsmedel kan man analysera ned till miljarddelar men när det gäller de vitaminer och mineraler som ständigt debatteras är mätmetoderna fortfarande mycket osäkra, säger Louise Ungerth.
De nya analysresultaten skiljde sig på flera punkter ifrån det näringsinnehåll som broccoli väntas ha enligt Livsmedelsverkets databas. Där anges exempelvis att fryst broccoli innehåller 860 mikrogram karoten och 18 milligram vitamin B6, nivåer som är mer än dubbelt så hög som de flesta av de nya provsvaren.
Den databasen är den helt dominerande informationskällan för Sveriges kostrådgivare, läkare och forskare.
- Vi upptäckte att uppgifterna om mer än 800 av de 1450 livsmedel som finns i databasen inte uppdaterats sedan 1989. Vissa uppgifter kan vara från 1950- och 60-talet. Med tanke på hur mycket inom livsmedelsproduktionen som förändrats på den tiden är informationen helt enkelt inte aktuell, säger Louise Ungerth.
Exempelvis kan idag den dyrbara kartläggningen av svenskarnas matvanor i den så kallade Riksmaten baseras på inaktuella uppgifter i kostdatabasen. Den och andra kartläggningar ligger sedan till grund för de gällande svenska näringsrekommendationerna, men även för det arbete som kostrådgivare och dietister utför inom vård, skola och omsorg.
Samma sak gäller ett mycket stort antal akademiska studier där man utifrån människors kostdagböcker försöker räkna ut eventuella hälsoeffekter av olika vitaminer och mineraler.
Jag kan inte bedöma om bristerna haft några hälsoeffekter och man måste ju konstatera att det fortfarande är hälsosamt att äta grönsaker. Men vi kräver nu att regeringen anslår medel så att kostdatabasen kan uppdateras inom en femårsperiod, säger Louise Ungerth som menar att det är en förutsättning för ett aktivt svenskt arbete med frågor som rör kost och hälsa.
För närvarande räcker pengarna till att analysera 35 produkter per år och med den takten skulle det alltså ta 22 år att uppdatera bara de uppgifter som redan är mer än 18 år gamla. Till det kommer att variationen mellan olika frukter av samma sort innebär att det egentligen skulle behöva tas ett större antal prover för att minska osäkerheten kring analysresultaten.
- Jag tycker att det är ett synnerligen motiverat krav. Utvecklingen går väldigt snabbt och kvalitén på kostundersökningar skulle öka avsevärt om man kunde göra fler analyser, men de är mycket dyrbara att göra, säger Åke Bruce som är professor på Livsmedelsverket.
Framför allt är det näringsinnehållet i många halvfabrikat som vi skulle behöva kunna följa bättre.
