Engagemang, ideologi och en rätt stor portion ilska hördes från riksdagens talarstol i går. Det är inte alltid budgetdebatter lockar, men på måndagen var intensiteten hög från båda sidor. En valrörelse med mycket nerv väntar.
Ett bokslut över den här mandatperiodens politik kan nu påbörjas. Regeringen har konsekvent hållit fast vid sitt jobbskatteavdrag. Tusen kronor mer i plånboken varje månad lovade alliansen före valet. Men det löftet är redan övertrumfat. Med den nya skattesänkningen 2010 har en läkare fått drygt 1 700 kronor mer i månaden, ett vårdbiträde 1 480 kronor, enligt regeringens egna siffror.
Jobbskatteavdraget är grundbulten i de borgerligas arbetslinje, det ska vara mer lönsamt att arbeta och mer kännbart att vara arbetslös eller sjukskriven. Det ökar drivkrafterna för att söka arbete, lyder analysen. Men när sysselsättningen väntas sjunka med 300 000 personer de kommande två åren finns inte så många nya jobb att söka.
Med det fjärde jobbskatteavdraget, på tio miljarder kronor, ska emellertid en ökad efterfrågan göra en del av jobbet. Löntagare med mer pengar i plånboken köper fler varor och tjänster, vilket i sin tur leder till fler arbetstillfällen. På kort sikt, under nästa år, räknar regeringen med att den stimulansen ska ge 3 000 nya jobb.
På lång sikt är bedömningen att totalt cirka 10 000 arbeten skapas. Men enligt Ingemar Hansson, statssekreterare hos finansministern, kommer de jobben först när konjunkturen redan är på väg uppåt, troligen 2013. Det är då företagen börjar efterfråga arbetskraft igen. Effekten av den delen av regeringens politik blir således begränsad under de hårda åren 2011 och 2012.
Mycket skrik för lite ull, tycker oppositionen. De rödgröna menar också att skattepolitiken i kombination med sänkta ersättningar ger ökade inkomstskillnader. Av den fördelningspolitiska redogörelsen, en bilaga till budgeten, framgår att de har rätt. Åtminstone så länge arbetslösheten växer.
I bilagan konstaterar regeringen att ersättningsgraden i a-kassa och sjukförsäkring sjunkit med sju procentenheter sedan maktskiftet. Det framgår också att den halva av hushållen med högst disponibel inkomst har vunnit mest på alliansens politik under åren 2006-2010. För att uppnå en jämnare inkomstspridning måste fler jobba, vilket är helt enligt alliansens ritningar.
Men man ska inte heller underskatta den ideologiska kraften i ytterligare en skattesänkning. För varje steg de borgerliga tar, ju svårare blir det för de rödgröna att backa bandet.
