På väg in till verkställande utskottet i går morse förnekade Sven-Erik Österberg att han någonsin skulle ha formulerat sig så. I stället deklarerade han sitt stöd: ”Jag har uttalat förtroende för Håkan Juholt och det är där jag står”. En kort stund senare bänkade han sig vid samma sammanträdesbord som sin partiledare, till ett VU-möte som måste ha varit allt annat än ljust.

Oavsett vad som sagts vid middagen så är det nämligen ännu ett exempel på att de interna stridigheterna inom Socialdemokraterna nu blottläggs med en sällan skådad brutalitet. Och Håkan Juholt kan inte göra mycket annat än att hjälplöst titta på.

För trots att han sedan i mitten av oktober har åkt som en skottspole runt i landet har han inte lyckats bygga upp väljarnas förtroende för sig själv. Fortfarande anser 61 procent av de tillfrågade, i SvD:s nya Sifoundersökning, att han är en belastning för partiet. Nästan varannan väljare anser att han borde avgå. Siffrorna är i stort sett identiska med hur det såg ut när det var som mest turbulent. Juholts ansträngningar ser ut att ha varit förgäves.

Även S-sympatisörerna tycker att Håkan Juholt mest är en belastning. Däremot anser fortfarande nästan varannan att han ändå bör sitta kvar. För vad är alternativet? Stödet bland väljarna sviktar således och de senaste veckornas sms-konversationer och uttalanden kan inte tolkas som annat än att läget är detsamma högt upp i partiorganisationen.

Problemet för Håkan Juholt är att så få S-toppar har så förtvivlat svårt att svara rakt på frågan om de har förtroende för sin partiledare. Anna Johansson, ledande S-företrädare i Göteborg, tillhör undantagen när hon i radion häromdagen sade: ”Ja, det har jag”. Så länge alltför många av hennes kollegor undviker ett enkelt JA, kommer tvivlen att bestå.

Håkan Juholts auktoritet urholkas också av en annan färsk Sifo, beställd av SVT. I den anser 59 procent att regeringen är bäst på att sköta ekonomin. Motsvarande S-siffra är 24 procent. Även när det gäller sysselsättningen och att styra landet talar siffrorna klart till alliansens fördel. Inte ens när det gäller frågan om att trygga välfärden hade partiet högst förtroende.

Det är svårt att se ett slut på den svenska socialdemokratins kräftgång. Sedan Håkan Juholt valdes till partiledare har S varit på väg att slitas itu och i stället för att lugna ned sig eskalerar situationen hela tiden. När förtroenderådet möts i dag är det ett parti som förlorat både styrfart och rorkult som sammanträder.

Problemet är att det saknas en räddare i nöden som kan leda partiet rätt. Den gamla generationen är för gammal. De rutinerade som Thomas Östros och Sven-Erik Österberg stärker inte sina kort när de uppfattas som intrigmakare. Och var är den nya generationen?

LÄS OCKSÅ SvD/Sifo: Allt fler S-väljare vill att Juholt avgår