Ett till ett och ett halvt år efter examen har sju av tio högskoleutbildade etablerat sig på arbetsmarknaden. Det visar en ny rapport från Högskoleverket om situationen 2005 för dem som tog examen från högskolan läsåret 2003–04.

Andelen etablerade på arbetsmarknaden hade minskat från nästan 74 procent året innan, till drygt 70 procent. Sedan millennieskiftet, då över åtta av tio snabbt lyckades få jobb, har arbetsmarknaden stegvis blivit kärvare.

–2005 är ett av de absolut sämsta etableringsåren under de tio år som vi har följt studenterna, säger utredaren Torbjörn Lindqvist.

Han är övertygad om att det sedan dess har blivit lättare för nyexaminerade att få jobb:

–I nuläget ser det väldigt myc-ket bättre ut.

Men skillnaderna mellan olika utbildningar är stora. Över 90 procent av läkarna och specialistsjuksköterskorna hade etablerat sig på arbetsmarknaden, jämfört med mindre än 30 procent av konstnärerna.

I rapporten rankar Högskoleverket också landets lärosäten efter hur lätt deras studenter får jobb i relation till hur det brukar gå för studenterna inom de utbildningsområden som finns på respektive högskola. På universiteten i Umeå och Luleå utbildas många i förhållande till antalet jobbtillfällen och det tros vara orsaken till att det går dåligt för studenterna där.

Svag lokal arbetsmarknad kan också vara orsaken till att studenterna vid Högskolan i Kalmar hamnar i bottenskiktet, tror rektorn Agneta Bladh.

–Det är trist att vi hamnar så långt ner. Huvudförklaringen är nog att arbetsmarknaden i länet tidigare har varit urusel, säger hon.

Undersökningen visar att det går bättre för studenter från högskolor som är kända för att ordna kontakter med arbetsgivare. Studenter från bland annat Örebro universitet, Linköpings universitet och Högskolan i Borås har ett bra läge på arbetsmarknaden.

–Det är oerhört glädjande. Vi arbetar mycket med praktikplatser och mentorsprogram, säger Jörgen Tholin, vicerektor på Högskolan i Borås.