Ett exempel är den domare vid migrationsdomstolen i Göteborg som tidigare i år utsattes för hot och skadegörelse. Hoten sprejades på domarens hus och en yxa lämnades vid bostaden.
Domarens personuppgifter hade lagts ut på en webbsajt. Försök gjordes att stoppa publiceringen med hänvisning till PUL, personuppgiftslagen.
Men upplysningarna om domaren ansågs inte vara, som det heter, strukturerade för att ”påtagligt underlätta sökning” efter personuppgifterna.
Då går det inte heller att stoppa listan med hänvisning till PUL, som justerades vid årsskiftet.
- Tanken med den här justeringen var att undvika ett alltför krångligt regelverk. Samtidigt visar ju detta att det krävs ganska mycket för att kunna använda sig av PUL i sådana fall, säger Märit Bergendahl, hovrättsassessor och sekreterare vid den statliga integritetsskyddsutredningen.
Utredningen slog i våras fast att mycket tyder på att allt fler råkar ut för kränkningar på internet – samtidigt som möjligheterna att få upprättelse blivit klart sämre.
Främsta orsaken är den snabba tekniska utvecklingen, anser Märit Bergendahl.
- I dag kan en bild laddas upp och spridas med oerhörd hastighet, som ett exempel. I dag saknas också en myndighet som följer upp den här utvecklingen från ett integritetsperspektiv.
Men utredarna har även riktat kritik mot att det sedan 2003 blivit enklare att få ett så kallat grundlagsskydd för sin webbsajt.
I dag kan ”i princip vilken internetanvändare som helst” få grundlagsskydd för sin webbsajt, anser utredarna. En klar försämring av skyddet av integriteten, anser de.
Att det är lätt att få en hemsida grundlagsskyddad understryks även av tryckfrihetsexperten Anders R Olsson.
– Radio- och TV-verket utfärdar det utgivningsbevis som behövs. Det kostar 2 000 kronor, och man kan i princip inte bli nekad, säger han.
En grundlagsskyddad sida begränsas inte av PUL:s integritetsskydd – i stället omfattas då sajten av tryckfrihets- och yttrandefrihetsgrundlagarna. I ett tryckfrihetsmål avgör en jury om den ansvarige utgivaren är skyldig eller inte. Därmed anses det också bli betydligt svårare för en person som upplever sig kränkt att få rätt.
– Sex av nio jurymedlemmar måste finna den åtalade skyldig för att personen ska bli dömd. Det gör det svårare att bli dömd och fler klarar sig undan straff, säger Anders R Olsson.
Kreditupplysningssajter finns bland de totalt runt 400 aktörer som beviljats det här skyddet.
- Man ska inte överdriva just denna faktor, det rör sig om ett begränsat antal. Men man kan konstatera att när lagändringen infördes hade man helt enkelt inte sett över på konsekvenserna för den personliga integriteten, säger Märit Bergendahl.
Två tonåringar som misstänks ha deltagit i dödsmisshandeln på Kungsholmen och nu är på fri fot har båda mottagit hot på internet. Båda pojkarnas advokater lovar gå vidare med kränkningarna.
– Vi har redan fått flera bloggar nedsläckta, där det fanns hot och personuppgifter. Min klient mår dåligt av detta och känner sig hotad, säger advokaten Björn Törnell, som företräder den pojke som försattes på fri fot under tisdagen.
Svårt att få någon fälld för hot på nätet
Den som känner sig kränkt eller förtalad på internet står i dag inför en komplex lagstiftning. Det är därför svårt att få någon fälld för kränkningar som skett på nätet.








