Många rekryter har en "macho-bild" av sin egen förmåga.

Officer som levt med rekryterna

Var femte rekryt slutar redan under utbildningen. Det är en ökning mot avhoppen inom det gamla värnpliktssystemet och fler än vad försvaret räknat med.

– Det kan bero på att en större grupp har sämre förutsättningar att klara av de fysiska kraven. Det skulle i så fall stämma väl överens med ett antal andra observationer som finns, säger Örjan Ekblom, forskare på Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.

Han har tidigare arbetat med rekryteringsfrågor hos Försvarmakten och senare gjort flera studier om svenskars folkhälsa och livsstil.

– En övervägande del av forskningen pekar på att både konditionen och muskelstyrkan tenderar att minska.

– Om man har slarvat med förträningen blir det problem. Försvaret är inget fotbollsträningsläger där man kan anpassa belastningen individuellt, det är en trupp som ska framåt.

En av studierna, som sträcker sig från 1987 till 2007, visar att svenska 16-åringars kondition försämrats successivt.

– I första hand tror vi att det är livsstilen som har påverkats. I dag är det mer ovanligt att stora grupper är fysiskt aktiva på en intensiv nivå, den typen av aktivitet som ger träningseffekt, säger Örjan Ekblom.

Rekryteringsmyndigheten står däremot fast vid att de nya rekryterna i tester är bättre än de värnpliktiga. Men flera officerare bekräftar att de trots testerna klarar verklighetens soldatliv sämre.

– Många rekryter har en ”macho-bild” av sin egen förmåga och har svårt att ta motgångar, säger en officer som levt med de nya rekryterna.

Han förklarar detta med de aldrig tagit ut sig fysiskt tidigare och har svårt att klara av ryggvärk och skoskav. Han ifrågasätter också rekryternas inställning och mentala styrka.

– Jag har upplevt skjutövningar där rekryter börjat gråta när jag sagt att de blivit underkända vid utvärderingen och måste genomföra momentet igen. Det hände aldrig med de värnpliktiga - de var bättre soldatämnen. Inget befäl säger något annat, säger denne officer som vill vara anonym.

Psykologen Madeleine Gauffin menar att dagens ungdomar lyssnar mer på vad de själva vill, på gott och ont.

– Man har fått mycket serverat och är inte så benägen att offra sig.

– Förr var man tvungen att bita ihop, så är det tack och lov inte längre.