–De marina arterna som finns framförallt vid västkusten, som maneter och blåmusslor, gillar salt och skulle kunna breda ut sig mer i Östersjön, säger oceanografen Daniel Hansson, som står bakom studien.
I Östersjöns bräckta vatten lever både sötvattens- och saltvattensarter. Redan små förändringar av salthalten kan rubba den känsliga balansen i ekosystemet. Det har forskare länge varnat för, oftast med utgångspunkten att ett varmare klimat kommer att göra Östersjön mindre salt.
Enligt den nya studien kan effekten bli den motsatta. Forskarna har rekonstruerat de senaste 500 årens tillflöde av färskvatten till Östersjön med hjälp av historiska observationer av vattenflödet och klimatrekonstruktioner.
Resultaten: I norra Östersjön har mer färskvatten runnit ner i Östersjön vid varmt klimat. I söder har det motsatta skett. Det unika med just den här studien är att den pekar på att minskningen i söder blir större än ökningen i norr när temperaturen stiger. En total minskning av tillflödet skulle göra Östersjön saltare i framtiden.
Det skulle gynna vissa djurarter, andra skulle tvingas tillbaka till de mindre salta regionerna i norr.
–Torsken skulle till exempel kunna växa sig större och komma längre in i Östersjön, men det är spekulationer, säger Daniel Hansson.
En högre salthalt leder till att Östersjön får mindre vattenutbyte från Kattegatt, och havsbotten blir mer syrefattig. Då frigörs mer fosfor från botten och fungerar som näring för algblomningen.
–Östersjön skulle övergöda sig själv, säger Hansson.
Men Markus Meier, oceanograf på SMHI, är kritisk till studien. Han anser att den inte går att använda historiska data för att dra slutsatser om Östersjöns framtid.
–Det går inte att dra några sådana slutsatser, det finns så många variabler som kan variera i framtiden, säger han.
Daniel Hansson menar att kritiken beror på olika synsätt på vetenskapliga metoder. Bör man använda modeller som simulerar framtidsscenarier eller kan man använda historiska observationer, som i Hanssons studie, för att dra slutsatser om framtiden?
–Visst finns det många olika variabler, men en värmeperiod förr i tiden och en framåt i tiden borde ha några gemensamma nämnare.
Daniel Hansson menar att lågtryckens banor över Östersjöområdet måste förändras mycket radikalt om studien ska vara helt felaktig.








