Fram till i våras var det ovanligt att patienter med hotande stroke fick högsta prioritet när de ringde SOS-alarm i Stockholm.

Detta trots att det i Socialstyrelsens riktlinjer står att strokepatienter ”skyndsamt ska omhändertas” med högsta prioritet. Majoriteten av landstingen har redan infört högsta prioritet för strokepatienter, men Stockholm har släpat efter.

Skälet har varit rädsla för att fler blåljusutryckningar för strokedrabbade skulle gå ut över andra svårt sjukas behov av snabba transporter, exempelvis infarktpatienter.

Den pågående så kallade HASTA-studien visar nu att det är möjligt att ge alla misstänkta strokepatienter högsta prioritet utan att det behöver gå ut över andra svårt sjuka. Därmed avbryts lottningen och alla misstänkta strokefall får i fortsättningen blåljustransport till sjukhus.

De drygt 700 strokepatienterna i studien har fram till helt nyligen lottats mellan akut blåljusutryckning eller en vanlig utryckning där ambulanssjukvårdarna först undersöker patienten i hemmet innan de bestämmer om det ska bli blåljus in till sjukhuset eller inte. Avgörande är om patienten kan komma ifråga för propplösande behandling som kraftigt minskar risken för neurologiska skador.

Sedan studien inleddes och SOS-personal utbildats i vad som utmärker en stroke, har dubbelt så många strokepatienter i Stockholm fått propplösande behandling som tidigare.

Professor Nils Wahlgren, överläkare på neurologkliniken Karolinska Universitetssjukhuset som leder studien, säger att uppmärksamheten kring sjukdomen gjort att patienterna fått vård snabbare. Nu blir det alltså blåljus för alla.

–Det har inte varit acceptabelt att strokepatienter hela tiden måste konkurrera med andra grupper, säger han.

Stefan Käll, jurist och generalsekreterare på Neurologiskt handikappades Riksförbund, tycker att det är självklart att en hotande stroke ska behandlas på samma sätt som en hotande hjärtinfarkt.

–Vi har sett flera exempel på vilka förödande konsekvenser det kan få om man inte får vård i tid, säger han.

Lars Engerström, chefsläkare vid SOS-alarm, vill dock tona ned betydelsen av blåljusutryckningar. Han menar att det oftast inte skiljer så mycket i tid mellan högsta och näst högsta prioritet.

–Det som räddar liv är inte enbart hur snabbt ambulansen kommer utan framför allt hur vårdkedjan fungerar i övrigt. Till exempel om det finns kunniga röntgenläkare som snabbt kan slussa patienten vidare.

Nya uppgifter visar att tidsramen för hur lång tid det får ta innan propplösande medel sätts in kommer att kunna utsträckas från tre till fyra och en halv timmar. Det innebär att fler kan dra nytta av denna behandling.