Cirka 20000 barn i Sverige är omhändertagna eftersom deras biologiska föräldrar inte kan ta hand om dem. De flesta bor i familjehem, framför allt yngre barn, medan de äldre är placerade på så kallade HVB-hem, hem för vård eller boende.

Barnombudsmannen, BO, har på regeringens uppdrag tittat på bland annat barnens ekonomi, hur socialtjänstens bemötande är och hur barnen bemöts både i fosterhem och på HVB-hem.

Ett fåtal av barnen som varit med i undersökningen berättar att de utsätts för våld, bland annat genom så kallad nedläggning, med armen uppböjd på ryggen, om de inte lyder direkt.

Det som BO reagerat mest på är det regelsystem med poäng och bestraffningar som används på ett flertal av hemmen – enligt barnen godtyckligt. De boende på HVB-hemmen förväntas hela tiden förtjäna sina poäng och sin veckopeng. De ska utföra vissa sysslor och uppföra sig på ett visst sätt, annars blir det omedelbart avdrag på veckopengen eller i antalet poäng.

Den som har misskött sig så pass att poängen är slut kan förbjudas att träffa sin familj eller att ringa hem, isoleras från övriga i gruppen eller få utegångsförbud.

Det kan räcka med att han eller hon har kommit för sent hem efter skolan. På vissa hem görs avdrag för varje sjukdag. Gott uppförande belönas med mer frihet.

”Mår man inte dåligt innan, så mår man dåligt sedan när man kommer in”, säger en flicka i rapporten.

–Jag är skakad över barnens berättelser. De är stämplade redan innan de kommit dit och bemöts inte som individer, säger barnombudsman Fredrik Malmberg.

De negativa förväntningarna genomsyrar hela verksamheten, enligt Fredrik Malmberg.

–Att använda som bestraffning att barnen inte får ta kontakt med sin familj är ett av de absolut grövsta övertrampen. HVB-hem har inte rätt att inskränka deras frihet på det här viset.

En majoritet av HVB-hemmen tvingar barnen att skriva på ett kontrakt. Utöver poängsystemet godkänner barnen att personalen slumpmässigt får ta drogtester, genomsöka deras rum när de inte är där, öppna deras post, beslagta mobiltelefonen och på vissa hem radera telefonnummer till anhöriga och kompisar. Tillgången till telefon och internet och tid med kompisar är begränsad.

”Om jag skulle vilja ringa hem, då ska dom sitta och lyssna”, berättar en pojke.

På några hem tvingas barnen även acceptera att personalen går in i deras rum utan att knacka, ibland med egen nyckel. De uppmanas också att skvallra.

”Vi skvallrar inte på varandra, så vi sa ju inte vem det var. Därför blev alla av med veckopengen”, berättar en annan flicka.

Fredrik Malmberg tycker att det handlar om ”helt oacceptabla” kränkningar:

–Barnen känner sig maktlösa. Nu måste det utkrävas ansvar från politikerna, även ute i socialnämnderna. Det har vuxit fram en policy med poängsystem som innebär långtgående inskränkningar för de här barnen och det är ingen som har gjort något åt det, säger Fredrik Malmberg.

Det är för lätt att bara skylla på tjänstemännen och de som arbetar på hemmen, tillägger han. De ställs ofta inför svåra situationer och har man inte rätt utbildning och stöd kan det vara lätt att ta till bestraffningsmetoder.

–Verksamheterna måste få förutsättningar att kunna göra ett bra jobb.

Bilden av familjehemmen är betydligt mer positiv, enligt BO, men de negativa förväntningarna finns med där också. Det visar sig genom överdrivet många regler som bara gäller för fosterbarnet, inte för de biologiska barnen i familjen. När barnen berättat om det som är positivt på hemmen handlar det genomgående om enskilda individer som har betytt mycket för dem.