Obetalda tv-licenser, svarta barnflickor och utrikesminister Carl Bildts aktieaffärer ser ut att ha lämnat väljarna oberörda. Trots alla politiska affärer som drabbade den nytillträdda regeringen var opinionsläget i oktober i stort sett oförändrat jämfört med valdagen.

Då fick moderaterna, folkpartiet, centerpartiet och kristdemokraterna 47,8 procent, medan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet hade 46,4 procent.
Men en månad senare har läget förändrats dramatiskt.
Regeringssidan får nu 43,8 procent, medan oppositionen noterar 51,2 procent. En skillnad på 7,4 procentenheter, en signifikant förändring.

- Jag tror inte att man kan förklara det med annat än diskussionen om arbetslöshetsförsäkringen, eller avgifterna snarare, förklarar Toivo Sjörén, Sifos undersökningsledare.

Under de senaste veckorna har de fackliga organisationer mobiliserat massivt mot förändringarna i a-kassan, som bland annat innebär höjningar av avgifterna. Men protesterna resulterade bara i mindre förändringar i propositionen, som i torsdags presenterades av arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m).

Den enskilt största partiförändringen i mätningen står socialdemokraterna för. De har hämtat hem åtskilliga sympatisörer. Partiet, som fick 35 procent i valet och 35,4 procent i förra månadens Sifo, har nu ökat med 3,5 procentenheter till 38,9 procent. Den förändringen är statistiskt säker.

- Det är förvärvsarbetande först och främst som har kommit till. Det är framför allt väljare ur LO-yrken, säger Toivo Sjörén.

Folkpartiet är månadens förlorare. Partiet har tappat två procentenheter till 6,3 procent, även det statistiskt säkert. Det är den lägsta noteringen för fp på över fyra år.

Rörligheten i väljarkåren har varit mycket stor under det senaste halvåret. I början av augusti hade de borgerliga ett försprång i samma storleksordning som s, v och mp har nu.

- Det var innan Fredrik Reinfeldt talade om hur han skulle finansiera fastighetsskatten, som vi hade en sådan här stor skillnad mellan blocken, säger Toivo

Sjörén, som syftar på den intervju där moderatledaren öppnade för en höjning av reavinstskatten.

Statsvetare som SvD talat med är ovilliga att kommentera väljarbarometern. De anser att det behövs mer än en enskild mätning för att kunna uttala sig om opinionsläget. Men docent Henrik Oscarsson, valforskare vid Göteborgs universitet, bekräftar bilden att opinionsläget normalt är stabilt efter ett val.

- Väljarna brukar ju ge regeringen en chans att se vad den går för, säger han.

Under perioden 6 till 16 november fick 1 903 tillfrågade svara på frågan ”Vilket parti skulle du rösta på i riksdagsvalet om det var val i dag?”