Pengarna ska satsas på lärarna för att förbättra undervisningen, rapporterar Ekot i Sveriges Radio.
I över tio år har svenska elevers mattekunskaper minskat. Forskning pekar på vikten av mer undervisning jämfört med enskilda studier. Var tredje gymnasielärare vet inte heller vad eleverna ska lära sig.
Det är regeringen som gett Skolverket uppdraget att föreslå hur en fortbildning för matematiklärare kan utformas. Efter att ha samrått med representanter från hela skolsystemet föreslår Skolverket att matematiklärarna ska få en webbaserad fortbildning, med stöd av externa resurspersoner. Skolverket understryker att fortbildningen bör bygga på kollegialt lärande, det vill säga att mattelärarna också tar hjälp av varandra.
Alla behöriga matematiklärare i grund- och gymnasieskolan och vuxenutbildningen berörs. Dessutom ska förskollärare erbjudas att delta.
Enligt det förslag Skolverket redovisade för utbildningsdepartementet i början av månaden kostar fortbildningssatsningen minst 1,3 miljarder kronor under åren 2011—2016.
Enligt Skolverkets beräkningar kostar alltså fortbildningen 1,3 miljarder kronor för de fem första åren. Den summan baseras på att lärarna erbjuds fem procents nedsättning i tjänst med bibehållen lön under ett läsår och resurspersonerna 20 procent. Om lärarna får gå ned tio procent i tjänst och resurspersonerna 15 procent kostar satsningen två miljarder kronor. Men, påpekar Skolverket, siffrorna bör läsas med försiktighet då det råder viss osäkerhet om hur många lärare som i dag undervisar i matematik. Stämmer statistiken handlar det om nästan 40 000 mattelärare som ska fortbildas. ”Om regeringen avser erbjuda även förskollärare denna fortbildning tillkommer ytterligare cirka 52 000 personer”, skriver Skolverket.
I sin redovisning till regeringen sammanfattar Skolverket hur kunskapsnivån i matte sjunkit. Ett exempel är resultaten från den internationella och återkommande mätningen TIMSS. Där är Sverige ett av de länder vars resultat försämrats mest. Mellan 1995 och 2007 har andelen svenska elever som i TIMMS inte klarade den allra enklaste kunskapsnivån i matematik ökat från fyra till tio procent. Samtidigt har andelen elever som klarar den svåraste mattenivån har minskat från tolv till två procent.
Ett nytt och välkommet grepp, kommenterar Per-Arne Andersson, avdelningschef vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
- Tidigare satsningar har varit inriktade på att lärare ska gå ifrån skolan och gå till universitet och högskola för att läsa. Här handlar det om att förbättra undervisningen ihop med sina kolleger. Att lära av varandra stämmer bra överens med vår syn.
Men han ser också ett par problem: hur hitta ersättare till de väldigt många lärare som ska fortbildas?
- Ser man på hur svårt det är att få tag på behöriga matematiklärare, är det ju ett bekymmer. Men det vore önskvärt att komma igång, kanske i någon mindre omfattning, säger Per-Arne Andersson.
SKL har tidigare i år presenterat ett matematikprojekt i egen regi, som går ut på att särskilda expertlag ska åka ut till skolorna och ge stöd och hjälp. Projekten matchar varandra bra, är Per-Arne Anderssons intryck.
TT har sökt utbildningsminister Jan Björklund (FP), men han vill inte säga något om Skolverkets förslag i dag.
- Vi återkommer i frågan. Den är föremål för diskussioner inom regeringen, säger hans pressekreterare Eva-Marie Byberg.
Inte heller statsminister Fredrik Reinfeldt (M) ville kommentera Skolverkets förslag, när han nu på eftermiddagen talade vid Sacos extra kongress. Reinfeldt lyfte i talet återigen fram skolan som ett prioriterat område, men ville inte gå in på vilket sätt det kommer att synas i höstbudgeten.
