STOCKHOLM JAZZ FESTIVAL
Skeppsholmen
Janne Erssons big band, Ulf wakenius, charlie norman, linda pettersson med krilles kralliga big band, jaga jazzist m fl

"Gitarrmonstret" Ulf Wakenius - Svend Asmussens karaktäristik - bedårade oss med sitt finsnickeri och sedan blev det en sorts happening under resten av kvällen med Charlie Norman och nattligt orgelsväng.
Eftersom jag varit med sedan Skeppsholmsjazzens start 1980 har jag då och då fått frågan om detta är en bra jazzfestival? Nej, det var ingen bra jazzfestival. Men - det var en bra festival.

Jazzfestivaler Europa runt har de senaste åren - i brist på riktigt bra jazzprofiler - varit mera festival än jazz. Folk träffas under trevliga former, dricker öl, tjoar, pratar och minns. Jag tror inte musikerna tar så allvarligt på festivalerna, de reser runt på marknaden, ofta lite turnétrötta, gör sina gigs.
Av Stockholmfestivalens dryga 30 programpunkter var ungefär hälften vad man kan kalla "ren" jazzmusik. På 1980-talet var det 100 procent jazz - men
då fanns det lite mer att välja på. Och kanske en större vilja att bjuda på just jazz. Och så kommer det att fortsätta. En "jazzfestival" i dag lönar sig inte med enbart jazz.

Men finaldagen var kul även om regnet störde. Under Janne Erssons storbandskonsert duggade det för att sedan mer och mer ösa. Bra då med band som hade lite mer klös än vanligt. Ersson sitter framför bandet precis som hans store idol Buddy Rich - som var på Holmen 1986 - och bandet var just så bra som cd:n utlovade (rec. i SvD 14 juni). Lysande sektionsspel, inte minst av saxsektionen, där tenoristen Eric Liftig glänste. Orkestern fick stående ovationer och hade varit värd en bättre speltid än klockan halv tre.
Ulf Wakenius är en världssolist som kanske passar bättre i en intimare miljö än ensam på stora scenen i duggregn. Inget råsväng men musik för innerörat - och man kan ju blunda och njuta.
Vad kunde Charlie Norman och Krilles Kralliga Big band bjuda än annat än festlig show? Bandet innehöll många av Stockholms främsta
storbandsmusiker som Peter Asplund, Ulf Andersson, Magnus Blom och Urban Wiborg. Bo Kasper i storbandsformat. Charlie Norman, 82, var på sedvanligt spex- och spelmanshumör och det blev en mix av såväl psalmer, boogie som fräckisar. Linda Pettersson sjöng underbart och bör räknas till den allsvenska sångerskeeliten.

Kvällens tema var gränsöverskridande, sade konferenciären, och presenterade norska Jaga Jazzist. Gällde det norsk-svenska gränsen? Ellingtonskt jungelvrål och brötig norsk folkvisa? En onödig import. Varför inte överskrida gränsen till Danmark? Där finns massor av fina jazzmusiker.
Nästa år fyller Skeppsholmsjazzen 20 år och festgeneral Gunnar Wenneborg har lovat att hela stan kommer att gunga. Vi håller alla tummar för detta. Sven Malm