De är inne på sitt sista år före studenten och hos klass NV3 på Rodengymnasiet pågår avancerad matte – en lektion om kvotregeln för derivering. Här på gymnasiet i Norrtälje i norra Stockholms län läser totalt 1200 elever. I hela Roslagskommunen finns 755 artonåringar – men bara 21 av dem är naturvetare här.

Och av dem är det bara tre som räcker upp handen när SvD frågar vilka som ska plugga vidare utan studieuppehåll. Rösterna om att göra något annat är flest.

– Jag tänker vänta tills jag vet vad jag vill, säger Angelica Elvin.

Hennes klasskamrat Alva Hansson fyller i att även hon nog ska vänta med högskolan.

– Gärna studier, helst på en läkarlinje utomlands, men först ett avbrott som aupair eller en resa efter att ha tjänat lite pengar på typ McDonalds.

Enligt ny statistik som Högskoleverket presenterar för regeringen i dag ökar andelen gymnasister som pluggar vidare – men samtidigt tecknar Sverigestatistiken en karta som avslöjar bråddjupa skillnader i studiebenägenhet. I Norrtälje är det bara 33 procent av alla som fyllt 24 år som tagit sig till högskolan. Bland de 26 kommunerna i Stockholms län är snittet 48,4 procent.

1 Av alla som fyllde 24 år i fjol hade 43,6 procent pluggat vidare, jämfört med 43,0 procent för ett år sedan. Samtidigt kvarstår mönstret att långt fler unga kvinnor påbörjar högskolestudier – 51,6 procent jämfört med 36,0 procent av männen.

2 Danderyd och Lidingö toppar statistiken igen med högskoleerfarenhet hos 76 respektive 72 procent av 24-åringarna.

3 Sämst lyckas värmländska Munkfors, där 17,6 procent av 24-åringarna pluggat vidare.

4 Cirka 60 kommuner i landet har siffror som Norrtälje eller ännu lägre. Typiskt är perifert läge eller att hela befolkningen har relativt lägre andel examina.

Ett sätt att få fler att läsa vidare har ofta varit satsningar på regionala högskolor. Men Norrtälje är beviset för att utbildningsklyftorna i Sverige inte uppstår bara på grund av långa avstånd till lärosäten.

Medan 68 procent av 24-åringarna i lärdomsstaden Lund har högskoleerfarenhet är andelen i Bjuv, sex mil bort, bara 25 procent. Och landets näst lägsta andel 24-åringar med högskoleerfarenhet, bara 23 procent, återfinns sju mil från universitetsstaden Linköping, i Ödeshög nära Vättern.

Just Norrtälje – inom pendlingsavstånd från universiteten i Stockholm och Uppsala – har legat i botten bland Stockholmskommunerna så länge som Högskolverket har gjort statistiken.

I Täby, som Norrtäljeborna passerar när de åker till Stockholm, har 63 procent av 24-åringarna pluggat vidare.

Men även Botkyrka, en kommun med något fattigare invånare än Norrtälje, har betydligt högre andel unga i högskolestudier.

En förklaring är att studietraditionerna generellt är svaga i Roslagen.

– När man jobbar i Norrtälje är det ofta inom hantverk, butik och restaurang. Här finns få högskolejobb, konstaterar Lennart Lundin som är chef för arbetsförmedlingen.

Men trots de svaga högskolesiffrorna har Norrtälje en annan statistik som bättre matchar den annars ganska soliga bilden av en skärgårds- och sommarkommun. Samtidigt som Högskoleverket levererar sin statistik, uppger nämligen arbetsförmedlingen att den öppna ungdomsarbetslösheten i åldrarna 18–24 år bara är 5,8 procent i Norrtälje.

För hela länet är siffran 7,3 och för riket 9,1.

För lärarna på den högskoleföreberedande delen av Rodengymnasiet är det ändå ett trist besked att unga i Norrtälje ännu inte har brutit det envisa mönstret. För skolan försöker verkligen, berättar läraren Kristina Ottander:

– Vi tar eleverna till både Stockholm och Uppsala. Redan i första årskursen på gymnasiet kan de börja bekanta sig med var högskolorna ligger och hur de ser ut, säger hon.

En trappa ner, där el- och byggeleverna håller till, påminner 18-åringen Johan Jansson om att statistik ändå inte är allt.

Han gick förut på Skärgårdsgymnasiet i Österåkers kommun där 10 procent fler än i Norrtälje läser vidare. Nu har han gått elprogrammet och kan välja mellan att börja jobba direkt eller ta en påbyggnadskurs på högskolan.

– Jämfört med Österåkers kommun vet jag att Norrtälje är bättre på många sätt. Till exempel för att vi inte har de drogproblem som jag vet fanns i Åkersberga, säger Johan Jansson.

GRAFIK: Här är kommunerna som sticker ut