Från Norge kommer statsminister Jens Stoltenberg, samt finans-, handels- och miljöministrarna. Australiens nyvalde premiär­minister Kevin Rudd förmodas också närvara vid klimatmötet på Bali 3–14 december. Sverige och övriga EU-länder har valt att inte ha regeringsrepresentanter från högsta nivån.

–Vi anser att statscheferna kan ha en avgörande roll när vi närmar oss slutskedet av förhandlingarna om en regim efter Kyoto­protkollet, 2009. Lastar vi in den nivån redan nu kanske vi inte har kvar trycket som behövs i slutet, sade miljöminister Andreas Carlgren vid en pressträff igår där han redogjorde för läget inför mötet.

Konferensens syfte är att ­spika den process som ska leda till ett nytt internationellt klimat­ avtal, som ska ta över när Kyotoprotokollet slutar gälla 2012. EU, och därmed även Sverige, går in i förhandlingarna med tydliga krav:

–Vi vill ha bindande åtaganden från i-länderna och en ­regim som syftar mot mycket ambitiösa mål, klargjorde Sveriges chefsförhandlare Anders Tureson.

EU anser också att ett post-­Kyotoavtalet ska sikta mot halverade utsläpp 2050 jämfört med 1990.

–Det finns en beredskap att minska mellan 25 och 40 procent till år 2020 i den arbetsgrupp som diskuterar i-ländernas åtaganden, sade Andreas Carlgren.

En annan svår och viktig punkt är hur effekterna kan dämpas för dem som drabbas värst av klimatförändringarna.

Även om tonen är förhoppningsfull nu, inför mötet, finns det uppenbart stora problem att tackla. De oljeproducerande vill ha kompensation för att avtalet leder till minskad konsumtion av olja som är deras basnäring. De kommer inte att acceptera ett nytt avtal om inte deras frågor ­ingår.

USA har hittills tryckt på att åtaganden i nästa regim bör vara frivilliga, medan EU och flera andra i-länder kräver bindande löften om minskade utsläpp. Och snabbt växande länder som Kina, Indien och Brasilien ”bör på något sätt uttrycka ett starkare engagemang”, sade Andreas Carlgren. Om det är möjligt kommer att visa sig på Bali.