Regeringens styrning får också kritik.
Problemen handlar inte om brist på resurser utan på hur resurserna används och hur verksamheten leds, skriver riksrevisor Jan Landahl på Svenska Dagbladet debattsida.
Riksrevisionen har granskat en rad områden: arbetet med unga brottslingar, vardagsbrott, inställda rättegångar, jakt på vinster från brott och ekonomisk kompensation till brottsoffer, bland andra.
Flera regeringar har det senaste årtiondet ökat resurserna till rättsväsendet och inlett reformer. Syftet har varit att rättskedjan - från anmälan till verkställighet - ska bli snabbare och effektivare, utan rättssäkerheten blir sämre.
Ändå har många problem inte lösts.
- De problem som man diskuterade och försökte komma åt i början av 2000-talet är fortfarande kvar, säger Jan Landahl på telefon till TT.
- Det tycker jag är allvarligt.
Ofta beror ineffektiviteten på bristande samverkan mellan olika myndigheter, som polis och åklagare eller tingsrätt och kriminalvård. För att ta reda på hur myndigheterna har styrts har Riksrevisionen undersökt regeringens agerande.
- Den styrningen har inte varit konsekvent. Man har styrt efter en parameter ett år och sedan släppt den nästa år.
Det är visserligen naturligt i en politisk miljö, säger Landahl. Men när regeringen har tvingat fram samarbete har det varit framgångsrikt, säger han och ger satsningen mot den grova brottsligheten som exempel.
- Man har ju också som regering ett ansvar för det stora, tunga maskineriet. Och där har styrningen helt enkelt varit för svag och inte tillräckligt sammanhållande.
Han syftar på samarbetet mellan polis, åklagare och rättsväsendet i övrigt, i frågor där den enskilda medborgaren berörs.
Försök har gjorts, men Riksrevisionen har inte kunnat se resultaten av dem. Uthålligheten måste vara större och styrningen anpassas mer efter de olika, mycket starka organisationskulturerna.
- Det krävs väldigt stor kunskap om hur man får genomslag, hur man förankrar saker och ting. Man styr ju inte genom att skriva på ett papper.
Riksåklagare Anders Perklev säger att det hela tiden finns ett utvecklingsbehov inom rättsväsendet, men hittar inga nyheter i Riksrevisionens rapport.
- Det här är områden där vi själva sedan länge har sett ett behov av att utveckla verksamheten och där vi har vidtagit åtgärder.
Han ger som exempel att handläggningstiderna för ungdomsbrott sjunker.
Justitieminister Beatrice Ask (M) säger att de problem riksrevisionen pekat på är kända, men tillägger att hon inte läst hela rapporten.
TT: Är det så att regeringen lagt ut extra miljarder på rättsväsendet utan att kontrollera att det blir effektivare?
- Nej, men jag tycker det är bra att även riksrevisionen granskat rättsväsendets effektivitet. Vi har gjort flera analyser själva där vi konstaterar att finns mycket att göra för att öka effektiviteten och en hel del har satts i gång, säger Ask.
TT: Men borde skattepengarna ha använts mer effektivt?
- Jag tror att man kan använda skattepengarna mer effektivt än i dag. Det är därför vi ser över hela polisens organisation och arbetar med mer elektroniskt informationsflöde i rättsväsendet, säger Ask.
TT: Du har varit justitieminister i fem år. Hade du kunnat gör saker bättre?
- Med facit i hand kan man alltid göra saker bättre, men jag tycker att det var helt riktigt att fokusera väldigt mycket i början på att få fler poliser på plats, fler människor med ögon och armar som kan arbeta nära medborgarna. Vi ser att tryggheten har ökat och att man har bra fokus också på förbyggande arbete av mängdbrott. Om jag börjat i den andra ändan med att organisera om så tror jag att missnöjet varit betydligt större.
TT: Vad är nu det viktigaste för regeringen när det gäller att göra rättsväsendet mer effektivt?
- Viktigaste åtgärden är naturligtvis att snabbt få polisorganisationsutredningen som kommer i vår att börja verka och försöka få enhällighet om hur vi ska modernisera organisationen av svensk polis, säger Ask.
- I det korta perspektivet är det viktigaste regleringsbreven där vi tydligt ger anvisningar till varje myndighet och jag kan försäkra dig om att krav på ökad effektivitet ligger högt i fokus när det gäller regleringsbreven. Nu gäller det att se till att vi får valuta för de resurser vi satsat, säger justitieministern.
Kritiken är inte ny och polisen arbetar hela tiden med de frågor som berörs, säger rikspolischef Bengt Svenson.
Fler brott borde klaras upp, anser Svenson, men har sina invändningar.
- Jag tycker inte att Riksrevisionen har levererat en rapport om effektivitet eftersom brottsligheten har förändrats under den här tiden.
Han nämner att brott av typen internetbedrägerier tar lång tid att utreda.
Det finns också andra sätt att mäta. Enligt en annan studie har antalet uppklarade brott per polis ökat från 12 stycken 1995 till 18 stycken 2009.
Den så kallade genomströmningstiden hos polisen - från anmälan till åklagare - har bara minskat från 45 till 44 dagar på tio år. Det beror på att polisen har betat av sitt lager av äldre fall, hävdar Svenson. Framöver är bättre siffror att vänta.
Han är självkritisk vad beträffar ungdomsärenden, som enligt lag ska hanteras skyndsamt. Tiderna har kortats men målet är inte nått.
- Ungdomar har rätt att kräva av myndigheter att de behandlas utifrån de förutsättningar som riksdag och regering har satt upp och där ska vi bli ännu bättre.
Ett led vore att organisera om polisen, anser Svenson.
- Min bestämda uppfattning att vi har för många polismyndigheter och att vi kunde ha en effektivare polis om vi hade en annan struktur.
