– Om det förekommer bensen i livsmedel får vi hoppas att det är i oerhört små mängder. Bensen är en väldigt aggressiv cancerogen och det finns egentligen ingen minsta mängd som är riskfri, säger Bert-Ove Lund, toxikolog på Kemi.
I människokroppen ombildas bensen till fenol som visat sig orsaka DNA-skador och har en kromosomskadande förmåga. Men den tydligaste effekten är att bensen skadar stamceller i benmärgen vilket leder till nedsatt bildning av både röda och vita blodkroppar.
Oftast baseras riskantaganden om cancer på råttförsök.
– Men bensen är lite ovanlig på så vis att det också finns övertygande människodata, säger Bert-Ove Lund.

Innan nya kemikalier godkänns för olika användningsområden genomgår de en riskvärdering. Men den riskbedömningen görs nästan uteslutande för ett ämne i taget.
– Bara i undantagsfall bedömer man hur olika ämnen reagerar med varandra. Det är industrin som måste göra den bedömningen när de blandar olika ämnen i sina produkter, säger Bert-Ove Lund.
– Men det skulle inte alls förvåna mig om vi i framtiden måste revidera hela grundvalen för vår riskvärdering.
Enligt amerikanska siffror svarar leukemi för en tredjedel av alla cancerfall hos barn mellan 0 och 14 år. I Sverige insjuknar varje år omkring tusen personer i olika former av leukemi.