Det är stora skillnader i elevernas svenskkunskaper mellan stadsdelar och skolor i Stockholm. Av eleverna i årskurs tre är det i snitt 15 procent som inte klarar kraven, men mellan skolorna varierar den andelen mellan noll och 70 procent.

Nu är resultaten från de första så kallade Stockholmsproven sammanställda. Elever i årskurs 3 och 7 har testats i svenska och matematik. Avsikten med proven är att se hur varje elev klarar sig och om det finns behov av stödinsatser. Proven är också ett sätt för staden att följa upp hur väl skolorna klarar sitt uppdrag.
I matematik har 88 procent av eleverna i årskurs 3 nått kravnivåerna och 68 procent av eleverna i sjuan. Den låga siffran för årskurs 7 kan delvis förklaras av att ett område ingick i provet som lärarna ännu inte hunnit ta upp.

- Jag tycker resultaten är bra. Proven är inte till för att jämföra skolor utan för att få resultatstyrning att fungera. Nästa år kan vi se om Stockholms skolor lyckats höja andelen elever som når kravnivåerna, säger Lars Lagheim, chef för utvärderingsavdelningen på utbildningsförvaltningen i Stockholm.

Det är stora skillnader mellan skolorna i hur många elever som klarar kraven i svenska. Resultaten får tolkas med viss försiktighet eftersom det visat sig att
lärare bedömt proven olika och en del skolor har stort bortfall.
En del av skillnaderna kan förklaras av skillnader i andel elever med invandrarbakgrund och andel elever som kommer från studiemotiverade hem. Men det finns skolor som bryter mönstret. Oxhagsskolan, med en hög andel elever med invandrarbakgrund, har 98 procent elever i årskurs 3 som klarar kraven i svenska.

Ett annat resultat är att eleverna är bättre i läsning än skrivning. I årskurs 7 har 94 procent av eleverna klarat läsdelen, medan bara 79 procent nått målen i skrivdelen av provet.
Skolborgarrådet Jan Björklund (fp) ser resultatet som en bekräftelse på att stadens satsning på läsprogram gett resultat.
- Det som nu måste tas tag i är skrivförmågan. Nu har jag kanske inte så många veckor kvar i ämbetet, men jag vill att vi genomför ett skrivutvecklingsschema på samma sätt som vi har ett läsutvecklingsschema, säger Jan Björklund.

Han är inte överraskad över de stora skillnaderna mellan skolorna.
- Vitsen med det här Stockholmsprovet är
att ta fram resultat så att de skolor som har låga resultat kan börja fundera över hur de kan bli bättre, säger Jan Björklund.

Anna Asker
08 -13 52 07